Den här veckan, den europeiska arbetsmiljöveckan, står arbetsmiljöfrågor särskilt i fokus. En av de aktuella frågorna är sexuella trakasserier. För ett år sedan var Metoo-uppropen  i full gång och det visade sig att det var ett problem bland såväl skådespelare som i skolvärlden och restaurangbranschen.

Utsattes för sexuella övergrepp på arbetsplatsen

Arbetsmiljö

Som en reaktion på uppropen la regeringen bland annat 15 miljoner kronor på utbildningsinsatser för regionala skyddsombud.
– Vi behöver jobba strategiskt för att öka medvetenheten, säger Paula Lejonkula.
Hon är jurist och expert på diskriminerings- och mångfaldsfrågor och tillsammans med Runö Folkhögskola håller hon just nu utbildningar för regionala skyddsombud om hur sexuella trakasserier kan förebyggas.

Paula Lejonkula, jurist och mångfaldsexpert.

Hon menar att det är särskilt viktigt nu när effekten av uppropen börjar klinga av.
– Jag tror inte att man på facklig nivå har förstått att man har ett utpekat ansvar. Tidigare har man nog varit väldigt reaktiv och företrätt medlemmar som har råkat ut för saker, men inte jobbat proaktivt med att förebygga, säger hon.

Skämt inte alltid ofarliga

En av de första att gå utbildningen är Stellan Flodman. Han är nyblivet regionalt skyddsombud i Fastighets region Tvärs men i grunden anställd på Örebrobostäder, Öbo, ett företag som länge jobbat med att förebygga kränkningar av olika slag.
– På min arbetsplats jobbar vi mycket med likabehandling och att bemöta alla med respekt, både hyresgäster och kolleger, säger han.
Han upplever inte att sexuella trakasserier är något stort eller utbrett problem där, men menar att det är viktigt att vara uppmärksam och att jobba systematiskt.

Stellan Flodman, fastighetsskötare Örebrobostäder, regionalt skyddsombud.

– Tyvärr kan jag inte säga att vi inte har haft såna problem. Men när de dyker upp så har vi en ganska bra grund, som bland annat innefattar en tydlig åtgärdsplan som finns på intranätet, säger Karin Normark, HR-chef på Örebrobostäder.

Hon berättar till exempel om ett tillfälle på en personalfest där en medarbetare var för närgången mot en kollega.
En annan händelse var i en arbetsgrupp där det förekom grova practical jokes med sexuella anspelningar. Det kom fram att flera i gruppen tog illa vid sig, vilket ledde till enskilda samtal med alla berörda, tillsägelser och en gruppövning ihop med företagshälsovården.

Arbetar i många steg

Karin Nordmark berättar att om Öbo får kännedom om något börjar de med att försiktigt närma sig den som blivit utsatt. Därefter pratar de med den utpekade personen eftersom det alltid finns två sidor. Om de bedömer att något har inträffat sker i första hand en dialog med den utpekade. Omplacering kan bli aktuell. Om det skulle vara något särskilt grovt eller om kränkningarna fortsätter finns möjlighet till muntliga eller skriftliga varningar och i sista hand uppsägning.
– Grunden är att det inte är den som är utsatt som ska behöva flytta på sig, säger Karin Nordmark.

Här ringer klockan om någon kränker en kollega

Arbetsmiljö

I förebyggande syfte jobbar de också med att informera nyanställda om likabehandlingsplanen, där sexuella trakasserier är en av många punkter.
– Sedan har vi grundläggande värderingar och vi har börjat jobba mer aktivt med dem, säger Karin Nordmark.
Hon berättar att det till exempel kommer att finnas med i medarbetarsamtal som en diskussionsfråga om hur man som medarbetare agerar utifrån värderingarna.

Regionala skyddsombud kan hjälpa fler

Ytterst är det arbetsgivarens ansvar att utreda och förebygga sexuella trakasserier, men många företag jobbar inte lika omfattande systematiskt, och kanske finns inte heller något skyddsombud. Där kommer de regionala skyddsombuden in i bilden eftersom de har rätt att besöka arbetsplatser där det finns minst en medlem.
– När jag är ute som regionalt skyddsombud kan det vara svårt för mig att se och upptäcka sexuella trakasserier, men jag kan ta hjälp av de anställda eller arbetsplatsombud, säger Stellan Flodman.

Nu får Fastighets sitt första kvinnonätverk

Arbetsmarknad

Han kan också kontrollera om det står om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i företagets policy. Om det gör det blir nästa steg att kolla om medlemmarna känner till policyn.
– I den bästa av världar ska arbetet fungera då, men om man inte känner till innehållet får man påpeka att det behövs mer information, säger Stellan Flodman.

Dessutom kan facket informera mer generellt.
– Det man kan göra är att ge en utbildning, till exempel genom avdelningen, och göra folk uppmärksamma på att det här kan vara ett dolt problem, säger Stellan Flodman, som hoppas att höstens utbildningar gör att frågan uppmärksammas mer i hela landet.

Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan vara:

  • ovälkommen beröring av sexuellt slag
  • sexuella anspelningar eller kommentarer, blickar och gester
  • könsord, pornografiska bilder eller nedsättande skämt om det kön du tillhör

Det är den som blir utsatt som avgör om beteendet är ovälkommet. Sexuella trakasserier är ett brott som kan polisanmälas men oavsett om det anmäls eller inte är arbetsgivaren ansvarig för att se till att det upphör.

Vilka lagar och regler kan användas?

  • Diskrimineringslagen, som beskriver att en arbetsgivare är skyldig att utreda omständigheterna om den får kännedom om att en arbetstagare blivit utsatt för sexuella trakasserier. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att trakasserierna upphör och att förhindra att det inträffar i framtiden.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrift Social och organisatorisk arbetsmiljö. Enligt den ska arbetsgivaren se till att det finns tydliga rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Alla arbetstagare ska känna till rutinerna.