Olika vägar till full beredskap

Veronica Wiklund rattar Wille mot avstjälpningsplatsen. Wille är minstingen i maskinparken på Bostaden i Umeå och inköpt 2011.

–Den är låg, så det är bra för att gå igenom portaler som vi har på vissa ställen, säger Veronica Wiklund.

Så mycket extra tjänar du på beredskapen

Lön och avtal

Hon är i beredskap var fjärde vecka och sköter tillsammans med kollegerna på det allmännyttiga bolaget snöröjningen i de centrala delarna av stan. Trots att det inte saknas snö har hon själv hittills inte behövt rycka ut under beredskapen under den här vintern.

Påverkar familjelivet

–Det är både och. Jag hade beredskap över nyår och var beredd att gå ut på nyårsdagen. Man behöver ju tänka på att gå i säng, helt enkelt.

–Vi kör mycket snöskoter i min familj och det kan jag inte göra under beredskapshelgerna. Det går ju inte att fara ifrån stan, så lite hämmar det, säger Veronica Wiklund.

Hon tillägger att det går att byta helg med någon kollega ifall det krockar med något privat. Det råder en bra stämning i gruppen så beredskapen leder inte till slitningar, tycker hon.

–Ibland behöver vi jobba länge och för att hålla vilotiderna kommer man in lite senare dagen därpå. Alla har förståelse och det funkar bra.

Hellre beredskap än jour

Att ha personal i beredskap är ett sätt att lösa snöröjningen. En del bolag väljer att inte ha personal i beredskap och i stället betala utryckningsersättning och övertid när det blir aktuellt.

–Vi i facket tycker att det i de flesta fall är bättre med beredskap för det blir mer planerat, och mer pengar till medlemmarna. Med utryckningsersättningen kan det vara så att det inte alltid fungerar med frivilligheten, säger ombudsman Johan Wahlin i region Tvärs.

Kan bli konflikter

På större bolag blir beredskapsperioder och jour inte lika betungande som på mindre bolag eller mindre bostadsområden med färre personal. Många ser beredskapen som en naturlig del av jobbet.

–Men min bild är att det blivit mer infekterat på vissa ställen, att det är färre som vill ställa upp och jobba på obekväm arbetstid. Det kan ha att göra med att det skett en tillbakagång i lokala villkor. Fritiden är också värd en hel del, säger ombudsman Mikael Norén i region Nord.

 

Strömsunds hyresbostäder har valt en modell med frivillig utryckning. De har inte haft problem att få folk att ställa upp, enligt klubbordförande Sven Sjöberg.
– Vi har ingen beredskapsjour men om någon rycker ut på helgen blir det 660 kronor i utryckningsersättning, plus övertiden. Det tror jag inte är så dåligt. Vi vill ju inte ha beredskap, så det är hyfsat bra, säger Sven Sjöberg.

Innan helgen gör arbetslaget upp så att två är beredda att rycka ut.

–Sedan får de bedöma lite själva om det behövs. Det är inga större protester kring det här.

Om något behöver repareras akut får personalen på Strömsunds hyresbostäder också en utryckningsersättning som är något lägre, 400 kronor.

Mer till bakjouren

HSB Östergötland har personal på beredskap under vintersäsongen, men det finns också en bakjour med ytterligare personal som kan rycka ut. Senast torsdag vid lunch ska bakjouren få veta om de ska kallas in. Nu har klubben slutit ett nytt avtal som gör att bakjouren får 20 procent av beredskapspengen.

–Vi försökte få upp nivån på beredskapen, men fick nej. Men eftersom vi har bakjour på flera orter som Linköping, Motala, Mjölby och Askersund är det ganska många som berörs och får mer. Så det är vi nöjda med, säger Patrik Abrahamsson, klubbordförande på HSB Östergötland.

Riksbyggen i Östersund har fastighetsjour där både driftspersonal och fastighetsskötare ingår.

Bolaget har också snöberedskap med fastighetsskötare. Det avtalet förhandlades om i höstas. Förut betalades en schablonsumma för hela året som all personal som gick på snöberedskapen fick.

–Nu går vi på avtalet. Det är bättre för det ger mer till dem som har jour oftare. Vi har jour var fjärde vecka, några har var tredje. Och nu får de som har jour oftare mer pengar på fickan, säger Mikael Loo, som är skyddsombud.

Beredskapspengen är ett viktigt sätt att få upp inkomsten för de dryga 20-talet personer som ingår.

–Vi har inte så hög månadslön, så för många är det här ett välkommet sätt att få in mer pengar, säger Mikael Loo.

HSB Mälardalen har reparationerna utlagda på entreprenad. För snöröjningen finns en modell med frivillig utryckning. Så här berättar klubbordförande Patrik Hellström:

–De som håller på med det här tycker att det funkar bra. Vi har en uppgörelse från i fjol som ger 1300 kronor mer per utryckning på helgerna än det centrala avtalet, säger Patrik Hellström.

Nytt för den här säsongen är att handskottarna har fått mer i ersättning.

–Det har blivit vanligare med säsongsanställningar och folk som brukar jobba med utemiljö på sommaren rings in för att skotta på vintern. Handskottarna var tidigare betalda per timme, men får nu 450 kronor för att rycka ut och minst fyra timmars ersättning, oavsett hur länge de behöver arbeta. Det garanterar att de inte bara får gå in och sen få betalt för några enstaka timmar, säger han.

ABK i Kristianstad har anställda i beredskap och har använt F-avtalet som utgångspunkt – fast att det egna kollektivavtalet egentligen är ett Pacta-avtal (numera Sobona).

–Vi har beredskap för halka och snö under december till och med mars. Då kör vi måndag till måndag på ett rullande schema. Några är i beredskap och sedan kan det ringas in extra folk vid behov. Maskinförarna får tre gånger utryckningsersättningen i F-avtalet och handskottarna två gånger ersättningen. Det flesta tycker att det funkar, säger Mikael Tingström, klubbordförande ABK i Kristianstad.
–Vi har också fastighetsberedskap året runt där 16 personer ingår, de kör på ett rullande schema, antingen helg eller vecka.

Vilka delar av av jourverksamheten som läggs ut på entreprenad ser olika ut.

På Tyresöbostäder är det en jourfirma som rycker ut för reparationer, medan utemiljögänget har beredskap.

På Uddevallahem är det tvärtom. Så här säger Emil Isenheim, klubbordförande på Uddevallahem:

–Vi har beredskap för reparationer och just nu har vi 11 personer på listan. Det måste ju självklart vara gubbar som klarar av beredskapen. Vi har beredskap var 11:e dag, utom på sommaren då vi har veckojour i stället.

–Det lokala avtalet ger 40 kronor per timme på helger och 20 kronor extra i veckorna men avtalet säger 25 kronor helg / 12 kronor vardag. Vi är hyfsat nöjda men kommer att fortsätta driva på för att höja den summan. Vi har ingen beredskap eller jour på snö. Det är frivilligt idag, men det är något vi jobbar på att ändra, säger Emil Isenheim.

Rikshem är ett exempel där all jour är utlagd.

–Jag tycker att det är skönt att slippa jobba på de obekväma tiderna, säger Veronica Persson, klubbordförande på Rikshem i Uppsala.

På Bostaden i Umeå var nästan all snöjour utlagd på entreprenad till för några år sedan. Nu sköter den egna personalen snöröjningen i ungefär halva stan.

Veronica Wiklund tycker att kvaliteten på snöröjningen har ökat sedan de tog hem det mesta av jobbet.

–Ja, så är det absolut. Det blir snyggare nu här på de områden där vi jobbar.