En vanlig helg i beredskap ger drygt 1 400 kronor enligt det centrala Fastigo-avtalet, som många i fastighetsbranschen går på. Det innebär att du får betalt fast att du är ledig – men du ska vara beredd att snabbt inställa dig på jobbet om något behöver repareras akut eller om det behöver sandas eller röjas snö. Vid utryckning betalas övertidsersättning för de jobbade timmarna.

På allmännyttiga Bostaden i Umeå har personalen snöberedskap var fjärde vecka och får ersättning enligt det centrala avtalet.

–Hittills den här säsongen har jag behövt rycka ut noll gånger under mina veckor, men de andra har varit ute, säger fastighetsskötare Veronica Wiklund på AB Bostaden i Umeå.

Då har du tjänat in beredskapspengarna men samtidigt behövt vara beredd – vad tycker du om det?

–Det är både och. Jag hade beredskap över nyår och var beredd att gå ut på nyårsdagen. Man behöver ju tänka på att gå i säng, helt enkelt.

–Vi kör mycket snöskoter i min familj och det kan jag inte göra under beredskapshelgerna. Det går ju inte att fara ifrån stan, så lite hämmar det, säger Veronica Wiklund.

”Leder inte till slitningar”

Hon tillägger att det går att byta helg med någon kollega ifall det krockar med något privat. Det råder en bra stämning i gruppen så beredskapen leder inte till slitningar, tycker hon.

–Ibland behöver vi jobba länge och för att hålla vilotiderna kommer man in lite senare dagen därpå. Alla har förståelse och det funkar bra, säger Veronika Wiklund.

På fastighetsbolag runt om i landet är det många som har reparationsjour i perioder året runt. Det är också vanligt med en beredskapsperiod från ungefär november till och med mars för halkbekämpning och snöröjning. En del går på det centrala avtalet men många har också lokala uppgörelser.

–Det ser väldigt olika ut. Min bild är att det förut fanns många bra uppgörelser lokalt medan det i dag är fler bolag som går mer på avtalet. Det är lite tråkigt, säger Mikael Norén, som är ombudsman i region Nord och som själv arbetat på Riksbyggen.

Vad tror du i så fall att det beror på? Är det ökade lönsamhetskrav?

– Svårt att svara på. Som på Riksbyggen har det varit att företaget vill centralisera mer, så att det inte spretar i olika delar av landet. Det kan man väl förstå, men samtidigt ser det ju lite olika ut med snöberedskap om vi är i Luleå, Kiruna och Östersund eller om det är Malmö och Helsingborg. Så det är också lite lustigt.

Att ha personal i beredskap är ett sätt att lösa snöröjningen. En del bolag väljer att inte ha personal i beredskap och i stället betala utryckningsersättning och övertid när det blir aktuellt. Utryckningsersättningen är i dagsläget på drygt 200 kronor. Det ger mindre pengar än beredskapspengen, men å andra sidan är personalens fritid inte lika låst under längre perioder. Om det är en mild och snöfattig vinter, vill säga.

Spar pengar på en mild vinter

– Arbetsgivare kan tänka att de spar pengar på utryckningsersättning i stället för beredskap en hel säsong. Är det en mild vinter så spar man pengar på det, säger Johan Wahlin, ombudsman i region Tvärs.

–Vi i facket tycker att det i de flesta fall är bättre med beredskap för det blir mer planerat, och mer pengar till medlemmarna. Med utryckningsersättningen kan det vara så att det inte alltid fungerar med frivilligheten, säger Johan Wahlin.

Strömsunds hyresbostäder har valt en modell med frivillig utryckning för snöröjningen.  De har inte haft problem att få folk att ställa upp, enligt klubbordförande Sven Sjöberg.

– Vi har ingen beredskapsjour men om någon rycker ut på helgen blir det 660 kronor i utryckningsersättning, plus övertiden. Det tror jag inte är så dåligt. Vi vill ju inte ha beredskap så det är hyfsat bra, säger Sven Sjöberg.

Innan helgen gör arbetslaget upp så att två kan vara beredda att rycka ut.

–Sedan får de bedöma lite själva om det behövs. Det är inga större protester kring det här, säger Sven Sjöberg.

Om något behöver repareras akut får personalen på Strömsunds hyresbostäder också en utryckningsersättning  på 400 kronor – högre än F-avtalet men något lägre än för snö.

Beredskap i F-avtalet med Fastigo

Ersättning för beredskapsarbete i kronor/timme
12:60
vardagar
25:30 lördag, söndag, helgdag samt från kl 20.00 före till 06.00 efter sån dag
37:90 från kl 20.00 dag före nyårs-påsk-pingst-midsommar- och julafton till 06.00 efter sån storhelg

Beredskap är vilotid och innebär att arbetstagaren är skyldig att vara anträffbar för att omedelbart kunna arbeta om situationer som kräver det uppstår. Om det finns särskilda skäl kan man undantas.

Enligt avtalet ska en person ha beredskap max sju dagar åt gången och ha minst två fria veckor mellan varje period.

Ersättningsnivåerna gäller fram till sista mars 2019.

Utryckningsersättning
Lägsta utryckningsersättning är 228:60.

Utryckningsersättning utgår enligt avtalet till den som inte är i beredskap men som rycker ut på övertid – och inte i direkt anslutning till arbetsdagens början eller slut.

Nivåerna gäller fram till 1 april 2019. Utryckningsersättningen höjs då till 234:60.