Så känns det att lämna jobbet efter 43 år

Sven Sjöberg dukar fram tekakor, kaffe, juice och muffins. Det hör inte till vanligheterna att fastighetsskötarna på Strömsunds Hyresbostäder äter frukost ihop. Sven Sjöberg har fixat det särskilt för att vi ska komma dit och skriva om dem.

Fastigo: Bråttom att anställa fastighetsskötare

Arbetsmarknad

De yngre kollegorna släntrar in i fikarummet en i taget. Precis när Sven Sjöberg har satt sig ned för att själv börja fika studsar han upp igen för att visa en bild på sin telefon. 

– Frugan hade satt upp det här i morse, säger han.

På bilden syns vita lappar med siffrorna 0 till 6 uppsatta på en dörr. Det är nedräkningen för hur många arbetsdagar Sven Sjöberg har kvar innan han går i pension. 

Behöver tre efterträdare

Jörgen Persson och Mattias Rickardsson som sitter vid bordet är två av Sven Sjöbergs yngre kollegor som har anställts det senaste halvåret för att ta över hans arbetsuppgifter. 

Sven säger skämtsamt att han har tre efterträdare på sin tjänst och kollegorna vid bordet småskrattar. 

Jörgen Persson tar över Sven Sjöbergs uppgifter som fastighetsskötare och just nu går de dubbelt för att Sven Sjöberg ska lära upp sin efterträdare.

Mattias Rickardsson har börjat en tjänst som bovärd men ska också tar över Sven Sjöbergs uppgifter som arbetsledare. En person på den administrativa sidan tar över ytterligare några av Sven Sjöbergs arbetsuppgifter.

– Jag håller på att avveckla mig själv lite, säger Sven Sjöberg.

Maskiner förändrade yrket

Sven Sjöberg började som fastighetsskötare på Strömsunds hyresbostäder år 1975. På den tiden användes mer handkraft, berättar han. När man skulle sanda åkte man på en spark och kastade ut sanden. Det lockar fram muntra skratt hos kollegorna igen. 

På den tiden hade man också sitt egna lilla område där man hade ett helhetsansvar. 

– Maskiner gjorde att vi behövde jobba mer i gäng. När vi fick en traktor behövde ju den användas överallt till exempel, berättar Sven Sjöberg.

När de första traktorerna för att få undan snö köptes in någon gång på 1980-talet jobbade två kvinnor på företaget som trappstädare. De uppmuntrades till att även köra traktor och fast de var lite tveksamma i början gick de med på det till slut.

– Sedan ville de ju aldrig mer gå tillbaka till att bara städa trappor. Så nu fungerar det så att karlarna också städar trappor här. Jag tror att vi var lite pionjärer på det här i Strömsund för hela Sverige på den tiden – med att bryta den uppdelningen, säger Sven Sjöberg.

Ingen dag är den andra lik

Trappstädning är också dagens uppgift för flera av deras kollegor som reser sig från bordet för att fortsätta jobba. Jörgen Persson och Sven Sjöberg ska laga en elkontakt till motorvärmare. Just el-grejer är en av Jörgen Perssons specialområden – han har jobbat som elektriker i 20 år.

– Jag ville testa något annat, något som är lite mångsidigt, berättar han om varför han började provanställningen som fastighetsskötare i januari i år. 

Även Mattias Rickardsson sadlade om i karriären när han började som bovärd i september 2018. Han har drivit egen bilverkstad i nio år och jobbat inom industrin några år innan han tyckte att det blev för monotont och ville även han ha ett mer varierat jobb. 

– Det är inte omöjligt att jag också blir kvar här till pension. Det är väldigt varierande jobb, ingen dag är den andra lik, säger Mattias Rickardsson.

Sven Sjöberg håller med om det. Att jobbet är så fritt är en anledning att han har stannat och trivts hela sitt yrkesliv.

Hur känns det att du går i pension nu?

– Vet inte, svarar han långsamt och uppriktigt. Efter en stunds fundering fortsätter han:

– Jag kommer väl att sakna det på något vis. Det känns lite synd när de här två nya har kommit hit. Jag hade gärna velat följa dem ett tag.

Vad kommer du att tänka på när du tänker tillbaka på jobbet?

– Första kontakten med hyresgästen. Man blir som kompis med dem, säger Sven Sjöberg, fortfarande med en eftertänksam röst som står i tydlig kontrast till hans vanliga rappa svar på tal.

Men här har Sven Sjöberg också sett en förändring under sitt långa yrkesliv. Förr var man du och hej med alla. De flesta ville bjuda på kaffe när han var och fixade något.

– Det kunde till och med vara så att om man hade varit på våningen över så blev någon sur och frågade ”varför kom du inte in på kaffe här sen”. ”Men jag måste ju jobba också” fick jag svara då, skrattar han.

Så upplever han inte att stämningen är längre. Nu kan folk nästan snubbla över sopkvasten han håller i utan att hälsa. 

– I någon mån kan man säga att det var bättre förr. Men inte allt, säger Sven Sjöberg och fortsätter:

– Men folk hade det mer lika då. Det var tungt, men man var nöjd. 

”Man kan inte föreställa sig”

Ute på gården ligger ett tunt lager snö kvar på gräsmattan och glittrar i den skarpa vårsolen. Sven Sjöberg visar upp ett av deras senaste inköp – en finsk snöskyffel. Lätt i vikten och med en liten böjd skopa i änden.

– Den är väldigt enkel att använda för att skyffla bort snö från trappan såhär, säger han och demonstrerar hur den används om det hade legat snö på trappen. 

Samtidigt får Mattias Rickardsson ett samtal. En hyresgäst behöver hjälp att laga ett dörrstopp. Det har blivit dags för dem alla att återvända till arbetsuppgifterna.

Men Sven Sjöberg dröjer sig kvar lite för att säga hej då. Blicken är fjärran och han får nästan något tjockt i rösten.

– 43 år. Man kan inte föreställa sig. 

Vadå? 

– Att det har gått så fort.