Ett helt yrkesliv med tungt slit – och ändå blir livet som pensionär en kamp för att få pengarna att räcka. Det är inte klokt.

Lejla Jacobsson är 66 år och en av de nyblivna pensionärer som har det knapert. Hon har jobbat som städare i 39 år, får ut 10 000 kronor i månaden och nu måste hon och hennes man troligen sälja huset för att ekonomin inte går ihop.  Fast att hon jobbar extra.

Det här är ett tungt avtalskrav som kan ge stora pengar på sikt i LO-medlemmarnas plånböcker.

Pensionssystemet har alldeles för stora luckor och det måste politikerna ta tag i. Nu gör LO och 12 fackförbund vad de kan för att se till att LO-arbetare inte blir fattigpensionärer.

Avtalspension först från 25 år

Inför avtalsrörelsen nästa år kräver de att avtalspension ska betalas in från första dagen på jobbet till den sista. Nu betalas avtalspension först från att den anställde fyller 25 år, många inom Fastighets branscher börjar jobba långt tidigare. På sikt ska vi alla också jobba längre så att öka på inbetalningarna efter 65 är helt rätt.

Det här är ett tungt avtalskrav som kan ge stora pengar på sikt i LO-medlemmarnas plånböcker.

Ett annat handlar om att stoppa den lönestöld som pågår när arbetsgivare slarvar och fuskar med att betala in avtalspension. Det här är ett problem inte bara inom Fastighets branscher. Därför kräver LO att arbetsgivaren ska tvingas skriva ut på lönespecifikationen hur mycket som betalats in i avtalspension. Då blir det svårare att fuska – och lättare att upptäcka om det ändå görs.

Spricka inom LO

LO och de 12 förbund som håller ihop i en samordning kräver alltså betydligt bättre pension för medlemmarna. De har också flera krav för en bättre arbetsmiljö.

Men hur blir det med reda pengar här och nu? Det var där sprickan inom LO blev som tydligast. Två förbund hoppade i veckan av samarbetet, Kommunal och Pappers.

Fastighets håller på principen att alla lågavlönade, och inte en särskild grupp, ska omfattas i ett extra påslag.

Kommunal hade krävt att några av deras kvinnodominerade yrkesgrupper skulle få högre påslag än andra lågavlönade. När det inte fick gehör drog de sig ur.

Fastighets håller på principen att alla lågavlönade, och inte en särskild grupp, ska omfattas i ett extra påslag. Därför står Fastighets bakom LO-kravet på extra till lönepotten för alla som tjänar mindre än 26 100 kronor.

Berör 900 000

Och det är många som det berör. 900 000 LO-arbetare tjänar under 26 100 kronor. 8 av 10 städare som går på Fastighets städavtal har under 26 100 kronor i månaden.

Fastighets håller också hårt på att lägstalönerna ska höjas lika mycket som andra löner. Det här är rena dynamiten för arbetsgivarna.

Almegas arbetsgivarpolitiska chef Stefan Koskinen ondgjorde sig nyligen i tidningen Arbetet över städarnas ingångslön på 23 312 kronor i månaden. Sex månader tar det enligt honom för en städare ”att löna sig”:

”Sex månader med de här månadslönerna innan företaget har full täckning… I många fall betyder det att den här företagaren, som själv började som städerska, avstår från att anställa”, säger Koskinen till Arbetet.

Lägre ingångslöner skulle däremot både skapa jobb och ge högre löner på sikt, påstår han.

Det är inget som facket och medlemmarna vågar chansa på.

Arbetsgivarna kommer hålla emot

I Fastighets branscher är löneutvecklingen minimal, och därför är kravet på högre lägstlöner fullt begripligt.

Alla LO-förbunden har bestämt sig för att minska lönegapet mellan arbetare och tjänstemän och att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det går alldeles för långsamt. Arbetsgivarna kommer att göra vad de kan för att hålla emot.

Och med det steg som LO och de 12 förbunden tar nu kommer det att behöva tas mycket större kliv framöver. Så det är kanske en myrsteg.  Men om alla myrorna i stacken går åt samma håll så kan det bli en stark kraft att räkna med.