Ökning av otrygga jobb leder till att färre är med i facket
De mest otrygga anställningsformerna ökar och det leder till att färre går med i facket. Det visar en rapport från Arena Idé. Städare är bland de grupper där otrygga anställningar ökat mest.
Andelen tidsbegränsade anställningar har legat stadigt på drygt 15 procent de senaste åren.
Men inom den gruppen har allt fler fått mer otrygga varianter av tidsbegränsade anställningar.
– Behovsanställningarna är mer otrygga än vikariat och behovsanställningarna har ökat kraftigt. Mer än hälften av alla med tidsbegränsad anställning har en form av behovsanställning nu, säger Mats Wingborg, som har skrivit rapporten Fler otrygga jobb och färre fackligt anslutna, för Arena Idé.
Otrygga jobb leder till ökad stress
För att avgöra hur otrygg en anställning är har han använt tre kriterier.
Om första perioden i arbetslivet är ett sammanhang utan facklig tradition riskerar man att fortsätta att inte vara med i facket
Det första är om man vet när man ska jobba nästa gång, det andra är om man vet när anställningen tar slut och det tredje är hur sannolikt det är att anställningen går över i en fast anställning.
Att inte veta när nästa arbetspass är eller när ens anställning kommer att avslutas är vanligare i en behovsanställning jämfört med ett vikariat där man oftast har ett schema och ett slutdatum.
En konsekvens av att allt fler tidsbegränsade anställningar blir mer otrygga är att färre ansluter sig till ett fackförbund.
– Det leder också till ökad stress och ohälsa, vilket är lätt att förstå i och med att man ofta inte vet när och hur mycket man kommer att få arbeta, säger Mats Wingborg.
Städare bland de mest utsatta
Företagstjänster, där bland annat städare ingår, är en av de grupper där otrygga anställningar har ökat mest de senaste åren.
LO:s yrkesgrupper, kvinnor, utrikesfödda – framförallt utomeuropeiskt födda – och unga är överrepresenterade i gruppen med de mest otrygga anställningarna.
– Att just unga kommer ut i arbetslivet i de här anställningarna kan ge långtgående konsekvenser, säger Mats Wingborg och utvecklar:
– Ofta skolas man in i ett fackligt engagemang när man kommer ut på sin första arbetsplats, men om första perioden i arbetslivet är ett sammanhang utan facklig tradition riskerar man att fortsätta att inte vara med i facket.
Rapporten i korthet
Rapporten Fler otrygga jobb och färre fackligt anslutna baseras på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) under perioden 2005-2018.
Andelen (och antalet) med allmän visstidsanställning (AVA) och olika former av behovsanställningar ökade med 29 procent (antalet är nu 439 300 personer), medan vikariats- anställningarna minskade med 25 procent (antalet är nu 122 400 personer) under perioden 2005–2018.
De alltmer otrygga jobben är sannolikt en av flera faktorer som påverkat den fackliga organisationsgraden negativt.
Förskjutningen mot mer otrygga och osäkra former av tidsbegränsade anställningar har slagit särskilt hårt mot vissa branscher, som vård och omsorg, finansiella tjänster och företagstjänster, utbildning, hotell & restaurang samt handeln. Det har påverkat den fackliga organisationsgraden negativt inom dessa branscher.