LO-ekonomer: Januariavtalet dåligt för arbetare

Hur påverkas LO-medlemmarna av den ekonomiska politiken som förs och arbetsmarknadspolitiken, som främst styrs av januariavtalet? Det utreder LO:s ekonomer i rapporten Ekonomiska utsikter.

Det är ingen ljus bild som ekonomerna presenterar.

– Maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter påverkas, vilket i sin tur gör att kollektivavtalens kraft urholkas med den politik som förs fram nu. Det drabbar de mest utsatta på arbetsmarknaden, säger LO-ekonomen Håkan Hellstrand.

Mer flex och mindre trygghet

Januariavtalet, som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingår i, innehåller både saker som ökade rättigheter för arbetsgivare men också stärkt välfärd och minskade ekonomiska klyftor.

Målet är att skapa ett så kallat flexicurity-system. Flexibelt för arbetsgivarna, samtidigt tryggt för arbetstagarna.

Men av den politik som framkommit hittills innebär det försvagad arbetsrätt när turordningsreglerna ska förändras och skatteförändringarna som gjorts har gynnat höginkomsttagare.

Samtidigt försämras arbetstagarnas skyddsnät när Arbetsförmedligen går på knäna och a-kassan försämras, menar LO-ekonomerna.

– Fackens förhandlingsstyrka försämras om man minskar arbetsrätten. I ett flexicurity-system är det då viktigt med en fungerande Arbetsförmedling och en stark a-kassa. Men nu försämras a-kassan och färre får tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. Vår bild är att man satsar bara på flexibilitet och inget på security, säger Håkan Hellstrand.

Kräver högre pensioner

LO:s ekonomer gör en liknande bedömning av den ekonomiska konjunkturen som flera andra. Den ser ut att stanna av något och arbetslösheten bedöms gå över 7 procent nästa år.

De påpekar också att välfärden står inför stora utmaningar.

För att LO-medlemmarna inte ska drabbas negativt av det ekonomiska läget och januariavtalet krävs att kommunerna får mer pengar, att resurserna till arbetsmarknadspolitiken återställs och att pensionerna höjs, enligt LO:s ekonomer.