Här kommer förslagen från regeringens utredare Gudmund Toijer i punkter. Fastighetsfolket förklarar vad de kan betyda för dig på jobbet:

Turordning

  • Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare.

Det vill säga: Sist in – först ut upphör därmed i princip att gälla på mindre företag när arbetsgivaren säger upp på grund av arbetsbrist.

  • Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför.

Det vill säga: En äldre anställd får på det sättet inte behålla jobbet vid arbetsbrist genom att hen omplaceras till en tjänst som någon med kortare anställningstid har. Ett krav som facket ofta driver i dag. Med förslaget blir detta möjligt bara om tjänsten är som skräddarsydd för den som riskerar att förlora jobbet.

Mer om turordningen

  • Möjligheten att slå samman driftsenheter tas bort.

Det vill säga: I dag begär facken ofta att flera driftsenheter inom avtalsområdet läggs ihop, detta för att få fler personer på turordningslistan. Det innebär att fler med längre anställningstid kan få behålla jobbet. Med förslaget kommer de som tillhör en driftsenhet alltid att turordnas för sig, och turordningskretsarna kan då bli mindre. 

  • Vid exakt lika anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid en arbetsbrist.

Det vill säga:  I dag får den äldre stanna och den yngre sägs upp, med förslaget väljer arbetsgivaren.

Kompetensutveckling

  • Arbetsgivare ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Föreslås gälla vid både tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning.

Det vill säga: Även den som har ett vikariat eller annan tidsbegränsad anställning ska få utbildning på jobbet. En tanke med förslaget är att arbetsgivaren ska välja att fastanställa den som hen har tvingats betala kompetensutveckling för. Alltsammans handlar om utbildning som är användbar i det jobb personen har.

  • Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala skadestånd till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.

Det vill säga: Utredningen föreslår att det ska kosta arbetsgivaren två månadslöner till en arbetstagare som inte fått sin kompetensutveckling. Detta gäller för både fast anställda och visstidare, om de har tvingats sluta sitt jobb på grund av arbetsbrist. Tre månadslöner gäller för den som har varit anställd i minst fem år.  

Kostnader vid uppsägning

  • Möjligheten till ogiltigförklaring av en uppsägning tas bort för anställda hos en arbetsgivare med högst 15 anställda (ogiltigförklaring kan fortfarande ske enligt speciallagar, till exempel diskrimineringslagen, lagen om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen). Arbetstagaren ska få skadestånd, minst åtta månadslöner, vid osakliga uppsägningar.

Det vill säga: Det här betyder att den som har sagts upp av personliga skäl blir av med jobbet även om hen går till domstol för att få saken prövad. Det betyder i sin tur att arbetsgivaren inte ska betala lön under den rättsliga processen. I dag gör många arbetsgivare upp med den uppsagda för att slippa betala lönen. Den anställda får då, ofta med hjälp av sitt fack, ut en summa pengar. Med förslaget får den uppsagda skadestånd om uppsägningen under en senare process bedöms vara oskälig. Skadeståndet motsvarar då åtta månadslöner.

Utredningens idé är att kostnaden för arbetsgivaren på så sätt ska bli både lägre och lättare att förutse.

När det handlar om fackligt förtroendevalda som sägs upp behåller de ett starkare skydd, enligt utredningens förslag.

Mer om priser för uppsägningar

  • Anställda hos arbetsgivare med mer än 15 anställda kan genom interimistisk prövning få lön och andra förmåner under tvistetiden och uppsägningen kan ogiltigförklaras.

Det vill säga: En domstol gör en snabb prövning när någon sägs upp av personliga skäl på ett större företag. Om den kommer fram till att det antagligen inte finns någon saklig grund för uppsägningen får den det berör behålla lön och anställning fram till ett slutligt avgörande. 

  • De högsta skadeståndsnivåerna vid osaklig uppsägning höjs.

Det vill säga: Det kan bli dyrare än i dag för arbetsgivaren om uppsägningen i efterhand bedöms som oskälig i domstol.

Balans mellan tillsvidare och tidsbegränsat

  • En företrädesrätt för de med allmän visstidsanställning till lediga tillsvidareanställningar efter nio månader föreslås.

Det vill säga: Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier eller haft annat visstidsjobb i nio månader. I dag gäller tolv månader. Nio månader föreslås också vara gränsen för att ha rätt till återanställning när en visstidsanställd har fått sluta.