Brottslighet, integration, miljö, sjukvård och skola kommer att avgöra hur vi röstar i september 2022. I alla undersökningar om väljarnas viktigaste frågor hamnar däremot bostäderna utanför topplistan.

Bostadsbrist

Ändå är det brist på bostäder i 207 av landets 290 kommuner.

Enligt Hyresgästföreningen bor omkring 200 000 personer mellan 20 och 27 år hemma hos ena eller båda föräldrarna – mot sin vilja. Närmare hälften av de unga har fått hjälp med pengar från föräldrar eller vänner det senaste året för att skaffa egen bostad.

462 000 hushåll bor för trångt

Den frågan har regeringen bett utredaren Eva Nordström att hitta en lösning på.

Statligt bostadslån?

Hon ska föreslå hur unga och andra ska kunna ta sitt första steg in på bostadsmarknaden. Då handlar det om att köpa en bostadsrätt eller ett hus. I dag kräver bankerna en kontantinsats på minst 15 procent av vad bostaden är värd.

Att skapa ett statligt lån till åtminstone delar av kontantinsatsen finns med i uppdraget, det kan jämföras med dagens studielån.

245 000 hushåll bor för dyrt

– Grundidén är att göra det så enkelt som möjligt, säger Eva Nordström.

Dyra och dåliga

Samtidigt pågår en bredare bostadssocial utredning. Uppdraget är att underlätta för dem som har allra svårast att få en egen bostad.

– Jag försöker sätta mig in i förutsättningarna för familjer som bor dåligt och dyrt. 44 000 barnfamiljer i Sverige bor i undermåliga bostäder som kostar mer än de har råd med, säger regeringens utredare Karolina Skog.

56 000 hushåll bor trångt och dyrt

Rimligare krav på hyresgäst

Tröskeln är hög för att få en hyreslägenhet, konstaterar hon. Vissa värdar kräver att den som flyttar in ska ha en inkomst som är tre gånger högre än hyran, utan att räkna in bostadsbidraget. Med höga krav känner hyresvärdar mer trygghet när hyran ska betalas.

– Vi tittar på hur rimliga och legitima krav skulle se ut. Staten bör tydligare ta ansvar för frågan och det kan bidra till att fler får förstahandskontrakt.

Allmännyttan viktig

Karolina Skog riktar också in sig på de allmännyttiga bostadsföretagen, som hon tänker ska spela en viktig roll.

– Många kommuner har redan gett dem en viktig social funktion. Vi tittar på hur det kan göras mer ekonomiskt fördelaktigt för bolagen att renovera och bygga nytt. Det finns hinder som måste bort.

Båda utredarna presenterar sina förslag i mars nästa år. Riksdag och regering kommer dock inte att hinna ta ställning till dem före valet.

Svensk bostadspolitik – en lång historia

Bostadspolitiken – den styr hur folk bor och hur pengar fördelas i samhället. Häng med på en snabbresa från 1800-talet till i dag.

• Med industrialismen kom arbetarna till städerna och behövde tak över huvudet. Staten krävde att städerna skulle planera sitt byggande. En bostadspolitisk kommission drev på 1910-talet igenom statliga bidrag till byggandet av smålägenheter.

• 1938 slog Lubbe Nordströms bok och radioreportage om Lortsverige ner som en bomb. Han skildrade elände och fattigdom, trångboddhet, smutsiga bostäder, vägglöss och dålig hygien runt om i Sverige.

• Den stora bostadspolitiska utredningen startade 1933 och jobbade i 15 år. Allmännyttan skapades, statliga lånebidrag till bostadsbyggande infördes, barnrikehus byggdes för ”mindre bemedlade” arbetarfamiljer med många barn.

• En miljon bostäder på tio år var målet med miljonprogrammet som sjösattes 1965. Bostadsbristen var akut och staten lånade ut pengarna.

• På 1990-talet var avreglering den rådande politiken. Subventionerna till bostadsbyggande minskade och forskare beskriver det som att ”bostadspolitiken svängde från kollektiv till individuell”.

• Och i dag handlar bostadspolitik om hemlöshet, utsatta områden, fastighetsspekulation, dyra bostäder, unga som bor kvar hemma, bostäder som sliter på miljön … med mera.