Företagare döms för exploatering av sina anställda
För första gången i Sverige har en arbetsgivare dömts för människoexploatering i Högsta domstolen. Han gav sina anställda falska löften om lön, tvingade dem att jobba långa arbetsdagar och hotade dem med att de skulle utvisas.
Lagen skrevs om för fyra år sedan. Med det nya brottet ”människoexploatering” är det straffbart att utnyttja den som är skyddslös och i beroendeställning. Det kan handla om tvångsarbete eller jobb med orimliga villkor.
I veckan gången dömdes för första gången en arbetsgivare för människoexploatering i den högsta instansen. Högsta domstolen (HD) slog då fast att en krögare i Norrköping har gjort sig skyldig till brottet, skriver tidningen Arbetet.
Fick ingen lön
Han hade anställt ett par från Bangladesh och lovat dem en timlön på 100 kronor. De fick ingen lön, men tvingades att arbeta upp till tolv timmar om dagen, ibland sju dagar i veckan.
Krögaren döms till villkorlig dom i HD. Två lägre domstolar hade kommit till var sin slutsats. Domen i HD blir nu vägledande för hur liknande brott ska bedömas i framtiden.
Kan gälla städare också
Det betyder att den som utnyttjar personer i till exempel städbranschen riskerar att straffas för ännu en typ av brott. Tidigare har vi berättat om en städföretagare som dömdes i Arbetsdomstolen.
Den domen handlade om tre polska städare som jobbade för 85 kronor i timmen, utan övertid eller ob-tillägg trots att jobbet utfördes nattetid. De fick sparken och vräktes efter att de protesterat mot sina villkor. Det företaget dömdes att betala drygt en miljon kronor för ersättning, skadestånd och rättegångskostnader.
Vad är människoexploatering?
Lagen beskriver brottet som att ”genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri.”
Maxstraffet är fängelse i fyra år. Men om domstolen kommer fram till att brottet är grov människoexploatering ökar maxstraffet till fängelse i lägst två och högst tio år.