Stockholmshems hyreshus i Rågsved är redo för skyfall

2020-talets hyreshus ser inte ut som miljonprogramshusen från 1960-talet. Kontrasterna syns tydligt här i Stockholmsförorten Rågsved – ”den här trista förorten” som Ebba Grön sjöng i låtarna om den gråa betongen i Rågsved och Högdalen.

Runt omkring syns aningen slitna höghus från 1950- och 60-talet. Men kommunala bostadsbolagets Stockholmshems nya hus bryter stadsbilden.

Solceller på taken

Utanför de ljusa fasaderna syns växtväggar där blommor börjat kika ut ur hålen. I de nyplanterade rabatterna utanför börjar växtligheten ta fart. Husen har solceller på taken.

Ida Johannesson, en av Stockholmshems trädgårdsmästare i Rågsved, gräver raskt upp en maskros ur växtbäddarna utanför de nybyggda husen. Vid första anblick ser det ut som att plantorna växer i helt vanligt grus. Men i växtbäddarna ligger biokolskross blandat med den krossade stenen. Biokol är kol som tillverkats av växtavfall som kvistar och grenar.

– Det är ett relativt nytt sätt att jobba på och vi får se hur växterna reagerar och utvecklas, säger Ida Johannesson.

Hon förklarar att biokolet binder vatten och näring så att trädgårdsmästarna inte ska behöva vattna lika ofta. Biokolskrosset är också bättre än jord på att ta upp vatten från stora skyfall.

Suger åt sig vattnet

Tack vare storleken och formen på stenarna blir materialet inte lika kompakt. Med vanlig jord kan det hända att det övre lagret blir tillplattat vid kraftiga regn. Vattnet sjunker då inte ner i växtbäddarna.

– Biokolskross tar hand om regnvatten på ett helt annat sätt än jord. Det här är växtbäddar som ska kunna ta hand om hundraårsregn, ett regn som sannolikt inträffar vart hundrade år.

Våren 2021 drog extrema regn in över Stockholmsområdet. Maj blev den blötaste månaden sedan 1786. Under tre dagar i slutet av månaden pågick ett intensivt regn som till slut ledde till att hundratals källare svämmade över.

Rekordregn 2021

Den 12 juni kom sedan ett av de värsta skyfallen på 60 år, med nästan 82 millimeter på ett dygn, precis över området där vi nu står. Växtbäddarna och den klimatanpassade utemiljön fick sitt första tuffa test.

– Just här gick det bra. Växtbäddarna svalde en hel del, mer än vad det gjorde på andra håll, säger Ida Johannesson.

En bonus är att det finns indikationer från andra håll i fastighetsbranschen att biokol inte är lika attraktivt för råttor.

– Jag har hört från andra i branschen att råttorna inte gillar biokolet lika mycket som jord. Råttornas gångar under jorden rasar ihop i krosset.

Klimatkalkyler från SMHI för Stockholm visar att det kommer att bli mer regn i framtiden. Fram till 2100 bedöms årsnederbörden öka med 20-30 procent. Extrema skyfall kommer att bli vanligare. 

Men fastighetsägarna kan inte bara fokusera på regn och översvämningar utan måste även tänka på värme. De senaste 30 åren har värmeböljornas längd i Stockholm ökat med 75 procent jämfört med föregående 30-årsperiod. Värmeböljor är en stor påfrestning framför allt för äldre och har lett ett stort antal dödsfall både i Sverige och Europa.

Satsar på elbilspool

Stockholmshem vill bli klimatneutrala år 2030 och i flera år har man satsat på vad man kallar hållbara bostadsområden. Just i de här husen i Rågsved finns cykelpool med elcyklar och bilpool med elbilar. Ventilation, fläktar och hissar drivs av el från takets solceller. Husets stommar är gjorda av trä istället för betong. Projektet utsågs nyligen av Sveriges Allmännytta till bästa nyproduktion 2022.

– Stockholmshem har ett tankesätt kring klimatanpassning som jag inte har upplevt tidigare. Vilket gör mig väldigt glad, säger Ida Johannesson.

Attraktiv, dyr, mark att bygga bostäder på uppstod förstås inte bara ur tomma intet. Där husen nu står var det grönytor och en skogsslänt med bergsknallar. Stockholmshem menar att man kompenserat exploateringen med plantering av ekar.

I skogskanten där fastigheten tar vid har man planterat brynväxter och träd som ska möta skogen. Där har man även sått fröer och satt barrotade perenner så att en äng ska ta form och växa till.  Stockarna till träd som togs ned har lagts på marken som en naturlig del av utemiljön, för att de ska bli hem åt svampar och insekter.

– Vi försöker så långt det går att inte ta ned träd. De ger skugga och dämpar buller. Och är väldigt bra för fåglar och pollinerande insekter, säger Ida Johannesson.

Vill ge tillbaka till naturen

Syftet är att skapa en miljö vid husen med en stor biologisk mångfald. Alltså att många växter, djur, insekter och svampar ska trivas.

– När man bygger och tar från naturen vill man också ge tillbaka. Ge naturen en möjlighet att fortsätta leva vidare fast vi är i den, säger trädgårdsmästaren Ida Johannesson.