– Jag känner en fruktansvärd stress och vet inte vad jag ska göra. Vi har kontaktat en advokat, säger städaren Viktoria Surguladze.
         
Hon väntar sitt första barn och är rädd att få bära ett ensamt ansvar för bebisen om hon tvingas tillbaka till Georgien. Hennes pojkvän är svensk och paret kan tvingas sälja sin lägenhet om Viktoria skickas tillbaka.   

Vilka möjligheter familjen kan ha att ses, eller när hon kan komma till Sverige igen, är oklart. Väntetiden på ett anknytningsvisum är minst ett och ett halvt år berättar hon.

Högre försörjningskrav tvingar bort städare

Viktoria Surguladze är inte ensam om sin situation. Förra året fick omkring 600 städare arbetstillstånd för att jobba i Sverige, men många fler är här på sina redan existerande tillstånd och tillstånd som nyligen utfärdats.

I höst höjs regeringens lönekrav för att få jobba här och många tvingas lämna sina jobb.

Tidigare behövde man tjäna minst 13 000 i månaden för att få tillstånd, nu höjs summan till 27 360 kronor. Det gäller även anställda som ansöker om förlängning på ett redan befintligt arbetstillstånd.

Det är mer än de flesta svenska städare tjänar, även om de följer Fastighets eller Kommunals kollektivavtal. 

Regeringen har motiverat beslutet med att mer kvalificerad arbetskraft ska komma in i landet. Man vill också avhjälpa kriminalitet i arbetslivet.

Viktoria väntar sitt första barn och är rädd att få bära ett ensamt ansvar för bebisen om hon tvingas tillbaka till Georgien. Bild: Magnus Liam Karlsson

”Många kan inte åka tillbaka”

Viktoria Surguladze arbetar med hemstädning för ett stort svenskt företag mot en lön på 23 000.

– Självklart skulle jag vilja tjäna mer, men nu har politikerna fattat ett beslut om en lönenivå som är högre än branschen har kommit överens om.

– Det är en sak att man höjer nivån för nya ansökningar, men jag tycker att det är fruktansvärt att kravet ska gälla oss som redan har byggt ett liv i Sverige.

– Många jag känner kan inte åka tillbaka nu, de kan bli förföljda. En del är HBTQ-personer, andra har flytt en våldsam partner i sitt hemland. Deras barn är uppväxta här. Jag vet inte vad de kommer att göra.

Städare med läkar- och juristexamen

I Georgien jobbade Viktoria Surguladze som jurist på en domstol i huvudstaden Tblisi. Hon bestämde sig för att flytta på grund av att hon är släkt med en känd oppositionspolitiker, vilket orsakade problem för henne i Georgien. Målet är att på sikt klara juridikstudier även i Sverige.

Även biomedicinstudenten och städaren Trisha, som inte vill uppge sitt verkliga namn, kämpar med den nya regeln.

– Jag tror att det här kravet på människor blir som att pressa en citron för hårt – det som kommer ut blir bittert. Det nya kravet kommer att leda till mer kriminalitet, för människor måste försörja sig.

– Regeringen har gått ut och sagt att de gör det här för att de vill ha högt kvalificerad arbetskraft. Jag var läkare när jag bodde i Bangladesh och vill doktorera i biomedicin här. Jag är högt kvalificerad och jag försörjer mig helt själv. Jag behöver bara mer tid, säger Trisha.

Vita anställningar kan bli svarta

Även Trisha jobbar med hemstädning, efter att hennes pappa dog i covidpandemin. Innan dess bekostade han hennes studier och boende i Sverige. Förutom att studera tvingas hon efter dödsfallet nu också försörja sig själv.

Men städpassen ligger oftast samtidigt som lektioner och labbar. Trisha har nu halkat efter på masterprogrammet i Uppsala, som hennes familj har betalat en stor avgift för att hon ska få gå. 

Hon klarar sig på de 17 000 som hennes deltidstjänst just nu ger, men i januari går arbetstillståndet ut, och hon kan skickas hem utan examen. Hon tror att städare som tidigare arbetade vitt nu kan tvingas till svarta anställningar.

– Det riskerar att bli mer kriminalitet, för folk måste försörja sig. Jag förstår inte varför regeringen vill straffa oss som har investerat tid och pengar i landet. Vad har vi gjort för fel.

Ingen koppling till kriminalitet

Larry Stewart är ombudsman för Fastighets och jobbar särskilt med arbetslivskriminalitet. Men han tror inte att regeringens beslut kommer åt de kriminella.

– De seriösa företag som jag har kontakt med skriker efter personal, och de säger att de ska göra tillägg i lönen om det krävs för att få behålla sin arbetskraft.

– Men jag tror inte att man kommer åt arbetsgivare som är kriminella och fuskar. De kommer bara att skriva ett falskt anställningskontrakt om att personen ska få lön över golvet och sedan kan de göra som de vill ändå. 

Viktoria Surguladze tror inte heller att beslutet hjälper mot kriminalitet. 

– Ingen grupp är så otroligt kontrollerad som vi som har arbetstillstånd. Vi måste redovisa allt, myndigheter kan granska våra konton och ställa frågor om någon har swishat. Som grupp har vi ingen koppling till kriminalitet. 

Nytt lönegolv för arbetstillstånd

  • Medborgare i det som kallas “tredje land”, länder utanför EU, måste kunna försörja sig själva för att få arbetstillstånd i Sverige. Från 2008 har det räckt med att tjäna 13 000 per månad. Förra året fick 25 714 personer utanför EU arbetstillstånd i Sverige. 617 av dem inom städ och service. De flesta tjänar mer än golvet. Totalt är det 59 636 personer som har uppehållstillstånd för arbete i Sverige i dag.
  • Nu vill regeringen införa ett nytt lönegolv: Man ska tjäna 80 procent av en medianlön för att få arbetstillstånd som tredjelandsmedborgare. 
  • När beslutet kom låg nya gränsen på 26 560 kronor. Nu ligger den på 27 360. På sikt har regeringen sagt att gränsen ska höjas ytterligare för att i huvudsak få in högt kvalificerad arbetskraft. Man vill att lönegolvet ska motsvara medianlönen på 34 200 kronor.
  • Migrationsverket bedömer att 10-20 procent av alla som nu ansöker om arbetstillstånd hamnar under gränsen. Räknar man med alla som ansöker om förlängning kan siffran emellertid ändras.
  • Den som redan har ett arbetstillstånd kommer inte att få det förlängt om lönen är lägre än gränsen. Migrationsverket kommer att avslå ansökan och kräva att personen lämnar Sverige frivilligt. I annat fall avvisas personen med hjälp av polis.