Forskare på Högskolan i Dalarna tog jobb som städare – ”Fått känna hur tungt det är”

– Städare är generellt en osynlig yrkesgrupp och det finns nästan ingen forskning alls om deras arbetsvardag, säger Maria Thuremark som är universitetslektor i kulturgeografi på Högskolan i Dalarna.

Vår studie är relevant för lokalvårdare oavsett var man städar, själva yrkesrollen är ju densamma.

Hon är forskningsledare för det fyraåriga projektet som hon gör tillsammans med sin kollegor Tara Duncan, professor i turismvetenskap, och Susanna Heldt Cassel som är professor i kulturgeografi.

Samarbetar med facket

Idén kom upp i samband med att de undersökte hur coronapandemin hade förändrat villkoren inom turistsektorn.

– Då hade vi en del kontakt med Hotell- och restaurangfacket. Tillsammans uppmärksammade vi hur lite man vet om den egentliga situationen för hotellstädare. Men vår studie är relevant för lokalvårdare oavsett var man städar, själva yrkesrollen är ju densamma.

Jobbat som städerskor

Insamlingsdelen av projektet är precis färdig. Den har bestått i att forskarna dels har intervjuat ledningen för olika typer av hotell runt om i Sverige om hur de har organiserat sin städning.

– Sedan har vi delat upp oss, rest runt till olika orter och själva jobbat som städerskor under två veckor på de olika hotellen. 

Forskarna har blivit introducerade till arbetet som en ”vanlig” anställd av en erfaren kollega. Det har gett stora möjligheter till att få följa arbetet på djupet, säger Maria Thuremark.

– Vi har fått ta del av många viktiga berättelser genom att jobba tillsammans med städarna. Vi har även fått känna i kroppen hur tungt yrket är och hur det känns när förbipasserande gäster inte ens tittar på en.

Alla har kollektivavtal

Såväl hotelledningarna som städarna har hela tiden varit medvetna om i vilken roll forskarna har varit där. Enligt de etiska reglerna för forskning får den nämligen inte göras ”undercover”.

Vi har fått känna i kroppen hur tungt yrket är och hur det känns när förbipasserande gäster inte ens tittar på en.

– Visst innebär det att vi bara har kunnat vara på arbetsplatser med kollektivavtal och inte sett de värsta situationerna. Men det är inte heller syftet, vi vill beskriva arbetsvillkoren för städare på ett generellt plan.

Bidragit till bättre system

Nu återstår arbetet med att analysera allt material. Om två år kommer studien att presenteras. Därför kan Maria Thulemark än så länge inte säga så mycket om resultaten.

– Men genom att återkoppla till chefer har vi redan kunnat bidra med förslag på förbättringsåtgärder under de olika nedslagen på arbetsplatserna.

Det kan ha handlat om exempelvis arbetsrelaterade appar där städarna tilldelas områden som ligger jättelångt ifrån varandra, fortsätter Maria Thulemark. 

Få städare känner tillräcklig trygghet för att själva komma med förbättringsförslag. Cheferna skulle kunna ta vara på städarnas kunskaper mer.

– Det blir inte effektivt. När vi har sagt det har ledningen lyssnat och förändrat. Det är bra, men visar också på en tystnadskultur på arbetsplatserna. Få städare känner tillräcklig trygghet för att själva komma med förbättringsförslag. Cheferna skulle kunna ta vara på städarnas kunskaper mer.