En vd på ett av Sveriges 50 största bolag tjänade i genomsnitt lika mycket som 89,5 städare år 2022, enligt LO:s rapport Makteliten.

– I Sverige har de senaste åren med pandemi och rekordinflation inneburit tuffa tider för vanligt folk. Samtidigt har vi fått se fler svenskar bli miljardärer och banker och andra sko sig, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett uttalande.  

Svårt att vara ensamstående och städare

Samtidigt ökar andelen relativt fattiga i Sverige. År 2022 räknades 13,6 procent av befolkningen som relativt fattig, en ökning från runt sju procent i början av 1990-talet.  

Thuy Hoang är städare på Coor i Alingsås. Hon kom till Sverige från Vietnam för nio år sedan och är ensamstående med sin dotter. Att leva på städarlönen är inte lätt, säger hon.  

– Våra löner ökade med mer än 1 000 kronor i år. Men det hjälper inte, för maten och hyran ökar också i pris. Min hyra har höjts tio procent i år.

”Jag vill att min dotter ska få göra saker som hon tycker om, men jag har ofta inte råd”, säger Thuy Hoang, städare på Coor.

Att vara ensamstående som städare gör det svårt att få pengarna att räcka.  

– Jag vill att min dotter ska få göra saker som hon tycker om, men jag har ofta inte råd, säger Thuy Hoang.  

Vad är relativ fattigdom?

Ett hushåll med en inkomst lägre än 60 procent av snittet i Sverige lever, enligt SCB, med låg ekonomisk standard. Det kallas också relativ fattigdom.

”Städare kan inte betala hyran”

Att inkomstklyftan mellan arbetare och den ekonomiska eliten fortsätter att öka är något som gör Jeanette Cervin upprörd.

Hon är Fastighets klubbordförande för Coor i Västerås och ser hur städarna kämpar för att klara sig ekonomiskt. Själv började hon i städaryrket för 26 år sedan.  

– Det är förjävligt och för mig ofattbart. Vill vi ha ett samhälle där vissa har det här överflödet och andra knappt klarar av att leva på sina löner? Jag vet flera städare som behöver flytta för att de inte kan betala hyran, säger hon.  

Jeanette Cervin, Fastighets klubbordförande för Coor i Västerås.

Historiskt stora inkomstskillnader

År 1980 var skillnaden i inkomster mellan storbolagens vd:ar och arbetare som minst. Då tjänade toppbolagens vd:ar i genomsnitt lika mycket som 9,1 industriarbetare.

Jeanette Cervin minns hur hennes mamma på 1980-talet hade 20 timmar på sig att städa en förskola.  

– Samma förskola ska nu mina kollegor städa på 2,5 timmar. Om vi ska vända den här utvecklingen måste vi få de som styr att förstå att det är människor som utför arbetet på golvet.  

– Vd:arna borde minst halvera sina löner för att komma ner på en mänsklig nivå och kunna förstå vanligt folk, säger hon.   

Så många arbetare går på en topp-vd

  1. Kafébiträde, 92
  2. Städare: 89,5
  3. Barnskötare: 88,8
  4. Hotellreceptionister 83
  5. Kriminalvårdare: 78,2
  6. Fastighetsskötare, 75,6
  7. Slaktare: 75,1
  8. Undersköterskor i hemtjänst och äldreomsorg: 74,6
  9. Butikssäljare av dagligvaror: 74,4
  10. Maskinsnickare i träindustri: 73,7
  11. Lastbilsförare: 73,4
  12. Tågvärdar: 69,2
  13. Industriarbetare: 67,2
  14. Målare: 66,4
  15. Elektriker: 66
  16. Snickare: 63,3

    Antal genomsnittliga arbetarlöner i olika yrken som krävs för att nå en genomsnittlig vd-lön för de 50 största bolagen i Sverige år 2022.
    Källa: LO Makteliten 2024.