Många kan tvingas lämna landet – ”Stor oro och otrygghet”
Oro och ångest präglar tillvaron för personer som har arbetstillstånd för att städa i Sverige. Arbetsgivarorganisationen Almega får samtal från både företag och anställda. Men det är ingen som riktigt vet hur många som till slut kommer tvingas lämna landet.
Enligt Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen, har det nya lönekravet skapat en stor oro både bland personer med arbetstillstånd och deras arbetsgivare.
Det var i november 2023 som regeringen kraftigt höjde lönegolvet för arbetskraftsinvandring.
Efter att lönegolvet höjdes ökade andelen avslag på arbetstillstånd för städare till 76 procent under november månad, efter att ha legat på runt 30 procent. Det visar statistik som tidningen Hotellrevyn tagit fram.
I oktober förra året var det 1 660 personer från länder utanför EU som hade arbetstillstånd för att städa i Sverige, enligt siffror från Migrationsverket. De hade då fått sina tillstånd innan de nya reglerna började gälla och behövde inte uppfylla lönekravet.
Enligt Almega Serviceföretagen är det lite mer än en tredjedel av dem som kommer att få stanna i mer än ett år. För de flesta andra går tillstånden successivt ut innan dess.
Samtal från bedrövade anställda
”Det finns en stor oro och otrygghet för företagare som har medarbetare med arbetstillstånd, och såklart för berörda medarbetare. Almegas jour får väldigt många samtal och mail från bedrövade företag och anställda kring detta”, skriver Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen i ett mejlsvar till Fastighetsfolket.
Hon berättar att företagare ofta frågar om de kan göra någonting för att rädda kvar sina anställda. Dessa anställda kan sedan många år jobbat och betalat skatt i Sverige där de ofta har byggt upp ett nytt liv.
Företagen som hör av sig klagar över att de blir av med kompetent personal och undrar vad de kan göra åt saken.
Oklart hur många som får flytta
Exakt hur många som inom kort får lämna Sverige på grund av det nya lönegolvet är dock svårt att veta. Antalet som får nej på ansökningar har visserligen ökat totalt under november och december.
Men hur många av dessa ansökningar som kommer från personer som redan befinner sig och jobbar i Sverige vet inte Migrationsverket. Inte heller hur många som i slutändan kan få möjlighet att arbeta här ändå genom att söka andra former av uppehållstillstånd.
Höjda löner hjälper tillfälligt
En del arbetsgivare har ökat de anställdas löner för att kunna möta de nya kraven. Vissa betalar så mycket som 27 360 kronor. De har lyckats betala en lön i nivå med kravet genom att låta de anställda gå upp till heltid. Men det är bara en temporär lösning.
Regeringen vill i ett senare skede att alla som får arbetstillstånd ska tjäna motsvarande den svenska medianlönen på 34 200 kronor.
Stävjar regeln fusk?
”Det finns en bred konsensus i branschen om att det höjda försörjningskravet inte kommer att bidra till att stävja fusk och oegentligheter i branschen, snarare finns risk för att det försämras ytterligare i dessa aspekter”, skriver Jessica Forss Katz.
Hur många som försöker hitta andra lösningar på problemet – som gör upp med arbetsgivaren om att betala tillbaka delar av lönen, eller som ingår skenäktenskap för att kunna söka uppehållstillstånd på andra skäl – det finns det ingen som vet.
Migrationsverket vet inte heller hur många av dem som har fått avslag som har svarat med att ansöka ett nytt sorts visum.
– Vi ska bara bedöma de ansökningar vi får in utifrån gällande lagstiftning, säger Robert Haecks, presskommunikatör på Migrationsverket.
