Skolinspektionen har granskat om skolan låter eleverna ta del av och tillägna sig de grundläggande värden, kunskaper och förmågor som de behöver för att kunna leva och verka som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. Granskningen har gjorts på 17 grundskolor i 10 kommuner med lågt valdeltagande i senaste riksdagsvalet: Botkyrka, Eda, Haparanda, Högsby, Ljusnarsberg, Malmö, Storuman, Södertälje, Torsby och Årjäng.

– Lika viktigt som det är att skolan utvecklar elevernas kunskaper i de olika ämnena, lika viktigt är det att skolan aktivt arbetar för att demokratins principer och grundläggande värden erövras av varje ny elevkull. Skolan har ett stort ansvar för att stå upp för dessa principer, låta eleverna uppleva dem och att samtala om dem – ständigt och alltid. Misslyckas skolan i sin demokratifostran ökar risken för intolerans och rasism, både i skolan och i övriga samhället, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen.

Granskningen visar att 13 av de 17 granskade skolorna saknar helhetssyn och gemensam hållning kring demokrati- och värdegrundsuppdraget, vilket i längden missgynnar likvärdighet. De som arbetar i skolan är inte alltid tillräckligt medvetna om vad uppdraget innebär. Sättet att arbeta tycks till stor del vara beroende av den enskilda lärarens kompetens och subjektiva tolkningar. Saknar läraren ett kritiskt förhållningssätt finns risk för att exempelvis obekväma åsikter inte tillåts komma upp och bemötas i klassrummet, och uppdraget motverkar därmed sitt syfte. Granskningen visar också att eleverna inte får tillräckliga möjligheter att vara delaktiga och träna sin demokratiska kompetens, exempelvis genom att komma till tals i kritiska diskussioner i klassrummet.

Skolinspektionen rekommenderar

Granskningens resultat gäller de granskade skolorna och kan inte generaliseras till att gälla alla landets skolor. Men granskningens slutsatser kan vara värdefulla även för andra skolor som vill utveckla sitt demokrati- och värdegrundsarbete. Här är exempel på rekommendationer som baseras på granskningens resultat:

• Tydliggör det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget, för att möjliggöra en målmedveten utveckling av elevernas medborgerliga kompetenser i undervisningen i alla ämnen.
• Säkra att rektorer och lärare utvecklar ett kritiskt förhållningssätt. Det är till exempel inte alla lärare som själva i tillräcklig utsträckning ser och problematiserar rådande genusmönster, för att målmedvetet sträva efter att ge flickor och pojkar likvärdigt utrymme i undervisningen. Det finns också lärare som av osäkerhet undviker de svåra diskussionerna om exempelvis främlingsfientlighet.
• Se till att undervisningen är välplanerad och omfattar läroplanens och kursplanernas krav men samtidigt lämnar utrymme för spontana utvikningar av ämnet i fråga. Det kan till exempel handla om att ta tillvara elevernas frågor och ha en fördjupad kommunikation i det ämne som behandlas.
• Se till att det råder öppet och tillåtande samtalsklimat i klassrummen. Tillåt även obekväma åsikter komma upp och bemötas på ett sakligt och balanserat sätt. Det är viktigt att skolan aldrig är värdeneutral när det handlar om exempelvis rasistiska och främlingsfientligliga åsikter, och det är också viktigt att skolan vågar ta sådana diskussioner.
• Träna eleverna i abstrakt och kritiskt tänkande. Det kan till exempel handla om att kunna skilja allmänna etiska principer från personlig moral i det egna handlandet, och att se och förstå varje individs ansvar för demokratin.
• Öka elevernas möjligheter att komma till tals i undervisningen, så att praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i olika ämnen.

Skolinspektionens granskning

• Granskningen grundas på observationer på 230 lektioner i främst årskurs 8, enkätsvar från 377 elever och 156 lärare samt gruppintervjuer med elever och lärare.
• Granskningen omfattar skolnivå (skolornas övergripande kommunikationsklimat inklusive rektorernas ansvar för att det finns helhetssyn och ett gemensamt förhållningssätt) och klassrumsnivå (samtalsklimatet i klassrummen och lärarnas ansvar för hur demokrati- och värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen i enskilda ämnen).
• Granskningen omfattar 17 grundskolor, 16 kommunala och 1 fristående, i totalt 10 kommuner: Botkyrka (Björkhaga skola, Grindtorpsskolan, Kvarnhagsskolan), Eda (Gunnarsbyskolan), Haparanda (Gränsskolan), Högsby (Fröviskolan 7-9), Ljusnarsberg (Kyrkbacksskolan), Malmö (Linnéskolan, Munkhätteskolan, Oxievångskolan, Rosengårdsskolan 7-9, Videdalsskolan), Storuman (Röbroskolan), Södertälje (Helenelundskolan, Solvikskolan [fristående]), Torsby (Kvistbergsskolan), Årjäng (Töcksfors skola).