Har du grälat med chefen, är du arg och har lust att säga upp dig? Tänk dig för! Om du ångrar dig har du sällan rätt att ta tillbaka din uppsägning.
Du bör alltså vara helt säker på att du verkligen menar allvar.

 Enligt en ny dom från Arbets­dom­stolen, AD, hade en kvinnlig anställd (vi kallar henne Sara) haft rätt att återta sin egen uppsägning. Men arbetsgivaren vägrade och det innebar att anställningen upphörde. Det blev samma sak som om arbetsgivaren hade sagt upp henne. Eftersom det saknades saklig grund för uppsägningen var den ogiltig. Sara fick alltså behålla jobbet och dess­utom ett skadestånd på 50 000 kronor plus lön.
Anledningen till att Sara sade upp sig var att hon blev upprörd efter att hon, som hon upplevde det, fick ta emot orättvis kritik. Det hör också till saken att Sara ofta varit upprörd på arbetsplatsen. Arbetsgivaren var alltså medveten om Saras något ojämna humör.

Sara sade upp sig i vredesmod en fredag och på måndagen skulle hon skriva under en skriftlig uppsägning. Även om hon inte sa rent ut att hon ångrade sig, skrev hon inte under uppsägningen. Istället ritade hon till ett korstecken och skrev ordet ”död” efteråt.
Senare samma eftermiddag sökte hon upp sin arbetsgivare och förklarade att hon ville ta tillbaka sin uppsägning, men fick alltså inte det. Men AD kom alltså fram till att det borde arbetsgivaren ha accepterat, med tanke på omständigheterna. Det var ju tydligt att Sara ångrade sig.

Normalt sett är det mycket svårt att få ta tillbaka en egen uppsägning. Det är, som det heter, en giltig rättshandling som är omedelbart bindande. Det finns alltså ingen så kallad ångervecka som vid telefonförsäljning.
Det finns dock några undantag från den här huvudregeln:
Du kan ha sagt upp dig i uppenbart hastigt mod efter ett upprört meningsutbyte. Det vanligaste är exempelvis att du bråkar med chefen som tycker att du har gjort något fel och du tycker att han är ovanligt dum i huvet och så skriker du ”Nej nu står jag inte ut längre, nu slutar jag på den här jävla arbetsplatsen” och så går du därifrån och hem. Om du, när du väl lugnat ner dig därhemma och kanske pratat med din sambo, ringer och förklarar att du inte menade det där, då bör du få tillbaka din uppsägning.
Samma sak om du är ung eller oerfaren i arbetslivet och kanske inte känner till alla regler som gäller.

Ett annat undantag är när arbetsgivaren mer eller mindre tvingar fram ett agerande från dig så att du säger upp dig för att det inte finns någon annan utväg. Det kallas för att arbetsgivaren bryter mot god sed eller på annat sätt agerar otillbörligt. Det behövs inte att arbetsgivaren direkt uppmanar dig att säga upp dig. Det räcker med att arbetsgivaren genom sitt handlande skapat en situation för dig så att det finns en risk att du slutar.
Det finns några andra domar inom det här området och de visar att det ska vara fråga om ganska allvarliga situationer för att en arbetsgivare ska anses ha uppfört sig otillbörligt och för att en egen uppsägning ska likställas med en uppsägning från arbetsgivarens sida. En dom gällde en kvinna som blev utsatt för sexuella trakasserier och där hennes egen uppsägning blev framtvingad. Men i en annan dom där en chef och en anställd inte drog jämnt och där chefen i vredesmod bad den anställde att gå hem, blev utgången den motsatta. Det var inte otillbörligt.

Sammanfattningsvis: Domen som gällde Sara ser jag som ett undantag. Det är mycket svårt att ta tillbaka en egen uppsägning. Så tänk efter före innan du säger upp dig. Det är kanske bättre ibland att försöka lösa problemet istället för att sluta.