Bild:

Bovärdsjobbet har olika innehåll i olika företag. På Vätterhem är det fortfarande de handfasta arbets­uppgifterna som dominerar.

Bostadsområdet Råslätt ligger 6 kilometer från Jönköpings centrum och stod klart i början av 1970-talet. Här finns ett trettiotal höghus som syns tydligt när man närmar sig stadsdelen. De grå betong­fasaderna har smyckats med mönster i olika nyanser av rött, gult och blått.
Här har Vätterhem  2 300 lägenheter och 500 studentrum. Ett bovärdsteam med totalt 18 bovärdar har hand om inre och yttre skötsel samt mindre reparationer. På områdeskontoret jobbar också tre kvartersvärdar som hyresgästerna kontaktar vid störningar och när de har frågor och önskemål om
lägenhetsunderhåll.
Jag träffar bovärdarna Lena Bülow, 49 år, och Hans Svensson, 47 år, på bovärdskontoret på Havsörnsgatan. Lena har jobbat åt Vätterhem sedan 1980 och sett fastighets­skötarjobbet utvecklas till dagens bovärds­tjänst. Vätterhem införde bovärdssystemet för tolv år sedan.
– Den största förändringen blev att varje bovärd fick ansvar för några fastigheter och för utemiljön runt dem. Innan jobbade fastighetsskötarna alltid två och två och i flera fastigheter efter de arbetsordrar som faxades till oss från kontoret, berättar hon.

Hans Svensson, som jobbat tio år på företaget, tycker att tjänsten även förändrats en hel del under hans tid på företaget.
– Kraven på oss ökar hela tiden, men lö­neutvecklingen har inte haft samma takt, säger han.
Under lunchen har Lena och Hans just haft en lönediskussion med sina kollegor om hur det nya avtalet kan påverka lönerna. Vätter­hem är numera medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta och inom det avtalsområdet ska hela löneutrymmet fördelas lokalt på företaget.
Idag ligger deras löner mellan 22 000 och 24 000 kronor.
Ansvaret för brandtillsynen är en av de arbetsuppgifter som tillkommit. Det innebär bland annat inspektion av utrymningsskyltar, att se till att alla dörrstängare fungerar och att källarutrymmena är fria från brännbart material.
– Det heter att vi alltid varit inblandade i brandtillsyn, men nuförtiden skriver vi under med våra namn att vi genomfört brandtillsynen. Tidigare hade en person på företaget det yttersta ansvaret och vi tittade till i våra fastigheter, säger Hans.

Vid varje port finns informationslappar med bovärdens och kvartersvärdens namn och telefon. Vätterhems bovärdar har arbetstelefonen på hela dagen så att hyresgästerna kan göra felanmälan och direkt komma överens med sin bovärd om när felet kan åtgärdas. De fel som bovärden själv inte kan åtgärda skickar han eller hon till bo­stads­bolagets egna reparatörer, som är kunniga inom VVS, el, ventilation, snickeri och vitvaror.
– Fördelen med felanmälan direkt till oss är att jag kan ställa de frågor som jag behöver få svar på, säger Lena. När felanmälan gick ge­nom kontoret visade det sig ganska ofta att felet var något annat än vad som stod i anmälan.
I bovärdens uppgifter ingår bland annat att byta kranpackningar, rensa avlopp, reparera bestickslådor, byta ut slitna gångjärn i köksskåp och byta ut trasiga spisplattor. Lena och Hans uppskattar att cirka 10 procent av deras arbetstid går åt till felanmälan och reparationer.
Vid in- och utflyttningar är bovärdarna delaktiga i lägenhetsbesiktning och åtgärdar småfelen. De tar kvittens på det förbrukningsmaterial som de byter ut i lägenheten och informerar hyresgästen om vad allt kostar.
Kvartersvärden bestämmer om lägenheten ska få nya vitvaror, tapeter eller golv.

Trappstädning och utemiljö upptar ungefär hälften av de två bovärdarnas tid.
– Man ska komma ihåg att alla bovärdar inte jobbar så som vi gör här i Råslätt. Vi har kollegor som lägger mindre tid på trappstädning, säger Lena.
Två gånger i veckan tömmer Lena och Hans papperskorgarna i sina områden och plockar skräp.
Ungefär 20 procent av arbetstiden ägnas åt övrig uteskötsel – rabatter, gräsklippning, snöskottning med mera – men eftersom det är en säsongsbetonad arbetsuppgift går det åt mer tid till de uppgifterna på våren och sommaren.
– Jag har valt att lägga ner mycket tid på utemiljön under sommarmånaderna. Den tiden tar jag från trappstädning, säger Lena.
– Det gör inte jag, säger Hans. Jag vill att trapporna i mina hus ska vara lika rena året om. Men visst är jag också mycket ute under den årstiden.

Hans har 198 lägenheter i sitt område, Lena 160 och en vårdcentral. De känner väl till ”sina” hyresgäster.
– Vi kommer väldigt nära hyresgästerna och har en bra relation till dem, säger Lena. Vi är inte bara bovärdar, jag brukar säga att jag är allmännyttig och både tröstar hyresgäster och hjälper dem att komma tillrätta.
– Var och en sätter sina gränser själv för vad man vill göra. Vi har hyresgäster som är mycket ensamma och som har bara sin bo­värd att berätta sina bekymmer för, säger Hans.
Lena och Hans trivs med sitt yrke och med arbetsgivaren. De är nöjda med de utbildningar de fått genom åren och de känner att de klarar av arbetsuppgifterna. De har reparatörerna att fråga om det behövs.
Ibland kan de dock sakna information om vad som händer i bostadsområdet eller i de fastigheter där de jobbar.
– Hyresgästerna kan fråga mig varför den eller den entreprenören finns i fastigheten, men jag kan inte alltid ge svar. Ett annat exempel, som nyligen inträffade, var när en elektriker bytte ut alla elledningar i ett av ”mina” trapphus och en målare kom därefter för att måla om hela trapphuset. Visst blev det snyggt, men bara några dagar innan hade jag ägnat många timmar åt att tvätta alla väggar och tak i samma trapphus, säger Hans och fortsätter:
– Om jag hade haft mer att säga till om i mitt område hade jag även kunnat styra jobben bättre.

Jag har bett Lena och Hans att läsa och kom­men­tera artikeln i Fastighetsfolket nummer 6.12 om bovärdarna i Svenska Bostäder i Stockholm.
– De verkar ha alldeles för mycket att göra. Men jag skulle också vilja jobba mer med hyresgäster och ta ett större ansvar för mina hus och få bestämma mer om vad som ska göras i lägenheterna. Men då måste några av mina nuvarande arbetsuppgifter bort, säger Hans.
– De ser ut att ha fler ansvarsområden och större krav på sig än vad vi har. Jag kan tänka mig att sköta lägenhetsvisningar och att varje bovärdsteam ska få ett budgetansvar. För att fler yngre människor ska intressera sig för det här jobbet kan det vara bra att ta bort städningen, säger Lena och fortsätter:
– Men att bovärden tar hand om störningar är ingen bra idé. Jag vill inte framföra klagomål till den hyresgäst som jag senare ska gå hem till för att åtgärda fel hos.

 

 

Samma titel – olika arbetsuppgifter

I Fastighetsfolket nr 6.12 skrev vi om bovärdarna på Svenska Bostäder i Stockholm, som har mer administrativa arbetsuppgifter än bovärdarna på Vätterhem. Så här skiljer sig arbetsuppgifterna åt:

Lena och Hans på Vätterhem

Trappstädning, plocka skräp och tömma papperskorgar ute: 50 procent av arbetstiden
Övrig uteskötsel: i genom­snitt 20 procent
Skötsel av miljöhus: minst 15 procent
Felanmälan och reparationer: 10 procent
Lägenhetsbesiktning och brandtillsyn: 5 procent
Beställer jobb av entreprenörer: nej
Kontakt med entreprenörer i området: nej
Budgetansvar: nej
Lägenhetsbesiktning: delvis, kvartersvärden har ansvaret för lägenhetsunderhållet
Störningsärenden: nej
Lön för bovärdarna på företaget: 22 000–24 000 kronor i månaden

 

 

Ulrika och Bosse på Svenska Bostäder

Trappstädning, plocka skräp och tömma papperskorgar ute: nej
Uteskötsel: nej
Skötsel av miljöhus: skötseln köps av entreprenörer men bo­värden ska under sin dagliga rondering se till att det ser städat och snyggt ut.
Felanmälan: nej
Administration: 20 procent
Reparationer: 20 procent
Ronderingar: 20 procent
Budget: delaktig
Lön för bovärdarna på företaget: 25 000–32 000 kronor i månaden