I avhandlingen, där människors möjligheter att kombinera arbete och familj i tio europeiska länder har studerats, konstateras att institutionellt stöd är av stor vikt för möjligheterna att kunna kombinera arbete och familj. Faktorer som tillgänglig barnomsorg, ett utbyggt föräldraledighetssystem och rätten till reducerad arbetstid, i kombination med ekonomisk trygghet, ökar kvinnors möjligheter att kunna planera för att skaffa barn.

– Att ha ett otryggt arbete och en osäker inkomst sätter käppar i hjulet för kvinnors planer på att bli mammor eller att skaffa ytterligare ett barn. Detta är speciellt tydligt för lågutbildade kvinnor i länder med begränsad barnomsorg och obetald föräldraledighet, säger Susanne Fahlén, doktorand vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Även familjeovänliga arbetsförhållanden, som obekväm arbetstid, övertid och svårigheter att anpassa arbetet till familjelivet, påverkar barnafödandet.

– Familjeovänliga arbetsförhållanden ökar inte bara konflikten mellan arbete och privatliv. Dessa förhållanden försvårar också för unga vuxna kvinnor i Sverige att skaffa sitt första barn, speciellt om de har låg inkomst eller låg utbildning, säger Susanne Fahlén.

Vid sidan av det institutionella stödet påverkar även könsnormer hur män och kvinnor upplever konflikten mellan arbete och privatliv. I länder med mer traditionella könsrollsnormer och svagt politiskt stöd för förvärvsarbetande mammor är skillnaderna större mellan mäns och kvinnors upplevelse av konflikt mellan arbete och privatliv.

– Könskillnaderna i upplevd konflikt mellan arbete och privatliv är mindre i exempelvis Sverige där både män och kvinnor förväntas arbeta och ta ansvar för hemmet i lika hög grad, säger Susanne Fahlén.

Länk till avhandlingen