Patricia Garro är en av många städare som har osammanhängande arbetstid. Tre dagar i veckan jobbar hon två arbetspass och har tre timmars ”fri tid” mellan passen. De timmarna går åt till att resa och att laga och äta lunch.
– Jag lever bara för jobbet, säger hon.
Patricia Garro är anställd på ISS och har haft sitt nuvarande deltidsschema i drygt ett år. Tidigare har hon haft heltidsanställningar och för det mesta börjat klockan 06.00.
– Då åkte jag buss hemifrån redan klockan 04.30 för att hinna i tid till jobbet.
Patricia bad om att få ett arbete närmare Edsberg, norr om Stockholm, där hon bor.
– De tidiga mornarna och långa arbets­re­sor­na blev mycket jobbiga för mig. Nu tar resor­na betydligt kortare tid, men det känns ändå som om jag arbetar nästan hela dagen, säger hon.

Vi träffas på en kafeteria i Sollentunas inom­­­huscentrum innan Patricia ska ta bussen till jobbet i Akalla. Hon berättar att hon är nöjd med att arbets­platserna ligger närmare nu än tidigare, men att schemat känns tungt. Hon jobbar varje dag från klockan 14.30 till 21.00 på en speditionsfirma i Akalla. Tre dagar i veckan städar hon även en klädbutik i Sollen­tuna centrum på förmiddagen, från klockan 10.00 till 11.30.
De nya arbetstiderna har förändrat Patricias liv, säger hon. Numera är hon aldrig ledig en vardagskväll.
– Förr var jag aktiv i Chilenska föreningen, men nu kan jag inte alls delta. Jag har heller inte varit på ett enda fackklubbsmöte det senaste året. Jag missar tyvärr alla sådana aktiviteter.
De två lediga förmiddagarna går åt till att städa lägenheten, tvätta kläder och uträtta ärenden som inte går att sköta via internet samt att ringa till arbetsledaren för att beställa material eller prata om annat som har med jobbet att göra.

Patricia jobbar ensam, vilket hon tycker är tråkigt. När hon kommer till städjobbet i Akalla på eftermiddagen är kundens personal kvar till cirka klockan 17.00. Några jobbar längre, men Patricia ser dem sällan.
– Jag träffar en vakt från Securitas ibland. Vi brukar byta några ord. Om vakten är ny visar jag min legitimation.
Så här års, när det blir mörkt tidigt, kan det vara obehagligt att gå ut ensam med sopor­na, tycker Patricia. Eller att utan sällskap vänta på bussen när hon ska hem vid nio­ti­den.
Patricia har inte råkat ut för något, men när man är ensam är det lätt att man blir rädd, säger hon.
Patricia måste byta buss i Sollentuna cent­rum. Väntetiden på kvällen är cirka en halvtimme.
– Jag går ofta in till centrumanläggningen för att slippa stå ute i kylan och i mörkret. Ica har öppet till 22.00, så jag kan hand­la om det är något som jag behöver, berättar hon.

Patricia stressar mycket på jobbet så den inplanerade matrasten på kvällen hoppar hon ofta över.
– Jag sköter sex kaffeautomater men hinner aldrig själv sätta mig ner och ta en kopp. Det är inte heller roligt att fika ensam, säger hon.
Patricia bor ensam. Hennes särbo har helt andra arbetstider, så de umgås på helgerna. Det är också då som hon försöker träffa sin släkt och sina väninnor.
Ett rikt socialt liv har i alla år varit viktigt för Patricia. Hon vill umgås med sina syskon och de sex syskonbarnen som bor i Sverige. Hon vill ibland kunna laga mat tillsammans med andra och ha en trevlig samvaro runt middagsbordet.
– Tyvärr är jag mycket trött nuförtiden, så jag det händer att jag ringer och ställer in våra planerade träffar. Det beror inte bara på arbetet, även åldern spelar roll, säger Patricia som nyligen fyllt 65 år.
Arbetstiderna påverkar även Patricias matvanor. Hon äter fortfarande en lagad måltid till lunch, men det blir ingen riktig middag under arbetsveckan. Hon tar med sig en yoghurt för att äta som mellanmål vid 19-tiden, men den åker oftast med i väskan hem. När hon kommer till bostaden vid 22-tiden är hon hungrig, men orkar inte äta ordentligt.
– Ibland tvingar jag i mig lite soppa eller något annat lättsmält. Visst är det konstigt att jag inte äter fast jag är hungrig?
Istället lägger hon sig på soffan för att titta på de sista nyhetssändningarna på tv.
– Soffan är min bästa möbel. Jag brukar somna vid midnatt och vakna någon timme senare. Då går jag och lägger mig i sängen.

Patricia har valt att fortsätta jobba efter 65.
– Eller jag har tvingats till det för att få pensionen att räcka till, säger hon.
Patricia har dock börjat omvärdera sitt beslut. Hon berättar om vänner och bekanta, till synes friska, som fått hjärtinfarkt eller cancer. Hon vill få tid till att leva – inte bara arbe­ta.
– Jag har pratat med pensionsmyndigheten, som säger att jag kan ta pension och fortsätta jobba. Därför har jag meddelat min arbetsgivare att jag vill gå ner i arbetstid och enbart jobba på förmiddagarna, säger hon.
Patricia vill få en sammanhållen arbetstid
– börja på morgonen och jobba fyra timmar per dag. Då skulle hon orka med både jobbet och en meningsfull fritid.
– Jag hoppas att ISS kan ordna det. Annars måste jag kanske sluta helt och hållet.
Jag träffade Patricia i slutet av oktober. Då hade hon fått reda på att hennes arbetsvecka från och med november skulle utökas med en och en halv timme. Klädbutiken vill ha städning även på lördagarna mellan 10.00 och 11.30.
– Då har jag bara en ledig dag i veckan. Man kan tycka att det lilla jobbet inte är så betungande. Det är det inte heller, men jag måste ändå planera för jobbet och då är jag inte fri, säger hon.

 

Patricias arbetsvecka

Måndag, onsdag och fredag:
09.20 avgår bussen från Edsberg till Sollentuna centrum. Resan tar drygt tio minuter.
10.00–11.30 städar hon MQ:s butik och personalutrymmen i Sollentunas inomhuscentrum.
11.55 avgår bussen hem till Edsberg.
12.10–13.30 lagar och äter hon lunch.
Senast 13.50 tar Patricia bussen från Edsberg till Sollentuna centrum, där hon byter till en annan buss som går till Akalla i Stockholm.
14.30–21.00 arbetar Patricia på en speditionsfirma i Akalla.
21.05 avgår sista bussen från området. Hon byter till en annan buss i Sollentuna centrum. Så här dags går bussarna mer sällan så hon måste vänta i 30 minuter.
Vid 22-tiden kommer Patricia hem, hon försöker äta lite och somnar vid midnatt, oftast på soffan.

Tisdag och torsdag:
13.50 tar Patricia bussen från Edsberg till Sollentuna centrum för att sedan byta till bussen som går till Akalla.
14.30–21.00 jobbar Patricia i Akalla.
21.05 tar hon bussen från Akalla och byter sedan buss i Sollentuna mot Edsberg. Hon måste vänta i cirka 30 minuter och kommer hem först vid
22-tiden.
Fackklubben och ISS om delade turer:

Inget stort problem idag

Ännu så länge är inte arbetsscheman med delade turer något stort problem för de ISS-anställda i Stockholmsområdet. Det är facket och företaget ense om. Osammanhängande arbetstider kommer dock att öka i antal när fler kunder väljer enbart morgon- eller kvällsstädning, befarar Fastighetsklubben.  Arbetsgivaren ser dock inte någon sådan utveckling framför sig.

Vid en förhandling om arbetsbrist händer det ofta att anställda som får behålla jobbet omplaceras till andra kunder. Att då hitta arbets­platser som innebär att de kan behålla en sam­manhåll­ande heltidstjänst kommer att bli allt svårare, tror Alex Santibanez Vargas, som är ordförande i Fastighetsklubbens på ISS i Stockholm.
Det förekommer redan idag att anställda i Stockholmsområdet inte får sammanhängande arbetstider, berättar Alex. Men, enligt honom, handlar det än så länge om enstaka fall.
– Jag befarar dock att antalet anställningar med delade turer snart kommer att öka. ISS tappar kontrakt hos kunder där vi har många anställda. Dag­städningen minskar, eftersom fler kunder köper tjänster på mor­go­nen eller på kvällen. På grund av lågkonjunkturen köper kunderna mindre städning för att spara pengar.

Alex säger att han som facklig företrädare inte kan förbjuda anställningar med delade turer. Den anställda ska själv avgöra om han eller hon vill tacka ja till ett sådant erbjudande.
– Men alternativet är inget jobb alls eller färre timmar. Det handlar om ett val mellan pest och kolera.
Om en städare med delade turer är missnöjd med arbetstiderna ska klubbens förhandlare försöka få arbetsgivaren att ordna något annat.
– Vi i facket kan inte direkt påverka kunderna. Den bästa lösningen är om alla aktörer i städbranschen går ihop och kommer överens om att städning ska ske på dagtid. Då minskar även risken för osammanhängande arbetstider, säger Alex.

När Fastighetsfolket vill få arbetsgivarens syn på arbetsscheman med delade turer och vilken omfattningen de har i Stockholmsområdet hamnar vi efter några samtal med arbetsledare och HR-chefer till sist hos Christer Ekelund, kommunikationsdirektören på ISS.
Christer berättar att det är relativt ovanligt med osammanhängande arbetstider inom ISS och att de inte ökat i antal under senare år.
– Om det förekommer försöker vi komplettera med andra uppdrag. I sällsynta fall har arbetstagaren själv önskat den här typen av schemaläggning för att till exempel få ihop lämning och hämtning av barn på dagis, säger han.
Scheman med delade turer har alltid funnits, enligt de uppgifter som Christer Ekelund fått. Det går dock inte att säga om det förekommer mer på vissa ställen, till exempel inom skolstädning. Det finns inte heller något geografiskt mönster för osammanhängande arbetstider.
– När det förekommer är det nästan alltid beroende på att kunden önskat det. Kunden vill till exempel styra städningen till vissa bestämda tider då lokalerna används mindre.
Eftersom ISS inte anser att tjänster med delade turer förekommer i den omfattning att det kan anses vara ett problem har företaget inte heller funderat på vad företaget kan göra för att minska dessa.
– Men scheman med delade turer är inget som vi strävar efter. Det innebär mer administration för oss att ha anställda som hoppar mellan objekten, säger Christer Ekelund.