Ekonomisk kris innebär inte att miljöarbetet behöver stanna upp. Det visar ett manifest som publiceras idag av The European Resource Efficiency Platform (EREP), en internationell panel med deltagare från EU-kommissionen, näringslivet och miljörörelsen. Tvärtom skulle många miljöpolitiska reformer vara en väg ut ur den ekonomiska krisen.

Den konsensus vi förhandlat fram visar att miljöarbetet inte alls behöver stå stilla i en lågkonjunktur. Tvärtom är flera åtgärder bra medicin för såväl miljökrisen som den ekonomiska krisen. Men medan den insikten växer inom EU-kommissionen och bland företagsledare på internationell nivå är det märkligt att se hur stilla miljöarbetet står i Sverige, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och medlem i EREP.

European Resource Efficiency Platform tillsattes i våras av EU-kommissionen för att konkretisera arbetet med Europe 2020, strategin för EU:s utveckling detta decennium. Plattformen består bland annat av fem EU-kommissionärer, fyra miljöministrar, fyra Europaparlamentariker samt en rad företagsledare, forskare och företrädare för civilsamhället. Arbetet leds av John Bruton, tidigare premiärminister på Irland, och Janez Potocnik, EU:s miljökommissionär. Mikael Karlsson företräder European Environmental Bureau, Europas största miljöorganisation.

Sammansättningen i panelen är unik och eftersom vi hela tiden arbetar för att söka konsensus finns det gott hopp om att resultaten verkligen omsätts i konkreta politiska förslag från EU-kommissionen framöver. Om medlemsländerna och parlamentet sedan vill finns det stora vinster att plocka hem på kort tid. Framförallt hoppas jag på styrmedel som bryter sambandet mellan ekonomisk utveckling och resursanvändning, säger Mikael Karlsson.

Det nya manifestet syftar till att gynna övergången till en kretsloppsekonomi och ett resurseffektivt Europa. Det lyfter fram behovet av ökade offentliga och privata investeringar i resurseffektiv teknik, lagstiftning som stärker föregångare, avveckling av miljöskadliga subventioner och skatterabatter, ökad skatteväxling mellan jobb och miljöförstöring, hållbara produkter som kan återbrukas, och behovet av nya indikatorer på samhällsutvecklingen.