En varselvåg har dragit fram över Sverige. Men det finns inget enkelt samband mellan varsel och arbetslöshet. I praktiken slutar två av tio varsel som rapporteras in till Arbetsförmedlingen i arbetslöshet. Och bland alla inskrivna arbetslösa utgör de som varslats endast en mindre del.

– Varsel är en bra konjunkturindikator. Men antalet motsvarar inte hur många som blir inskrivna hos Arbetsförmedlingen. De flesta som varslas är väl förankrade på arbetsmarknaden. Men bland de varslade som blir arbetslösa är vägen till arbete längre än för övriga arbetslösa. De tenderar att bli kvar som inskrivna hos Arbetsförmedlingen under längre perioder än andra, säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör vid Arbetsförmedlingen.

Förra året varslades 66 000 personer om uppsägning under perioden januari till och med november. De flesta varsel sker i företag som minskar sin verksamhet. Tillverkningsindustrin är hårt drabbad och står för fyra av tio lagda varsel.

De som varslas utgör bara en mindre del av dem som blir inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Den överväldigande majoriteten av dem som hamnar i arbetslöshet utgörs av andra grupper, bland annat av personer som har haft tidsbegränsade arbeten som upphört.

Arbetsförmedlingens uppföljningar visar att sex av tio lagda varsel brukar leda till uppsägning. Av dessa är det en mindre del som resulterar i arbetslöshet. De flesta som blir uppsagda får nytt jobb innan uppsägningen träder i kraft. Men cirka 20 procent av de som varslas om uppsägning blir alltså arbetslösa.

Fakta 

65 775 personer varslades om uppsägning från januari till och med november 2012. Det kan jämföras med samma period 2011, då 41 614 personer varslades.

 Alla varsel syns inte i statistiken, då arbetsgivare som varslar färre än fem anställda inte behöver rapportera detta. 

Ungefär två av tio varsel som rapporteras till Arbetsförmedlingen resulterar i arbetslöshet.

 Uppsagda utgör mellan 7 och 30 procent av dem som skrivs in hos Arbetsförmedlingen. Men de tenderar att vara arbetslösa under längre perioder än dem som haft ett tidsbegränsat arbete eller har blivit arbetslösa av andra skäl.