I dag presenterar LO sin trettonde rapport i serien ”Maktelitens inkomster”. Rapporten visar att år 2011 hade de 200 toppositioner i snitt en årlig inkomst som en vanlig industriarbetare behöver 17 år för att arbeta ihop.

Inkomstskillnaderna mellan makthavarna och de breda löntagargrupperna har stor betydelse för vilka beslut som fattas i samhället. Detta gäller inom politiken och inom näringslivet såväl som inom andra delar av samhället. Med rapporten ”Makteliten” försöker vi synliggöra de ekonomiska villkoren för dem med stor makt. De stora och växande inkomstskillnaderna i samhället påverkar inte bara politiska beslut utan sannolikt också hur frågor om klass och klyftor skildras i den offentliga debatten.

De som sticker ut mest är de 50 näringslivsrepresentanterna, vd:arna. Deras sammanlagda summa av lön och kapitalinkomster var i genomsnitt över 14 miljoner kronor per person 2011, jämfört med en genomsnittlig årlig industriarbetarlön på cirka 300 000 kronor. Det innebär att vd:arna på de största svenska bolagen har inkomster som är 46 gånger den vanlige arbetarens. Eller annorlunda uttryckt, lika mycket som en industriarbetare arbetar ihop under hela sin livstid.

I år ingår även de tio största välfärdsbolagen i vår undersökning. Vinsterna för företagen inom välfärdssektorn har på senare år varit mycket goda och debattvågorna kring företagens förutsättningar har gått höga. Som en spegling av bolagens lägre omsättning ligger också ersättningarna i välfärdsbolagen 2011 förhållandevis lägre än ersättningarna inom näringslivseliten. Men ersättningarna till vd:arna i de tio största välfärdsbolagen motsvarar ändå i genomsnitt 13 gånger en industriarbetarlön.

Jämställdheten är inte bra. I genomsnitt är inkomsten för de 45 kvinnorna i makteliten endast en tredjedel av männens. Samtidigt som antalet kvinnor inom makteliten ökar något så har männens inkomster fortsatt att dra ifrån.

En jämn fördelning av makt och inflytande är en förutsättning för att både kvinnor och män ska påverka samhällsutvecklingen. Socialdemokraterna medvetna politik med ”varannan damernas” visade sig få väldigt stort genomslag i fördelningen av den politiska makten. Partierna i alliansen har inte samma tydliga mål för jämställdheten, vilken riskerar att vrida klockan tillbaka.