Maktlöshet gör oss sjuka
Arbetare löper dubbelt så stor risk som tjänstemän att dö i hjärtinfarkt. Uppgivenhet och hopplöshet är de största riskerna.
Den klassbundna, dödliga ohälsan drabbar medelålders arbetare mycket hårdare än tjänstemän. Bland de utsatta grupperna återfinns enligt forskarna både städare och fastighetsskötare.
Människor med olika livsvillkor lever även med stora skillnader i sin hälsa. En medelålders arbetare löper dubbelt så stor risk som en tjänsteman att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Skillnaderna gäller också för de flesta andra sjukdomar, som cancer och smärtbesvär. Orsakerna kan sökas i att de drabbade känner större uppgivenhet och hopplöshet än andra. De saknar ofta tilltro till den egna förmågan att påverka sin livssituation både på jobbet och privat och detta påverkar kroppens skyddssystem och läkningsprocesser. Det visar ett stort forskningsprojekt på Linköpings universitet som startade i slutet av 1990-talet och nu ska bli ännu större.
– Vi blir olika sårbara beroende på hur våra liv utformas. Framför allt handlar det om stressystemets funktionssätt som påverkar kroppens övriga skyddssystem. Människor med låg social status utsätts för mer stress, har färre skyddande sociala kontakter och lägre tilltro till den egna förmågan. De uppger mer uppgivenhet och hopplöshet, faktorer som är kopplade till stress, inflammation och sårbarhet, säger Margareta Kristensson, professor vid Linköpings universitet, som leder forskningsprojektet.
För att studera människors olika sårbarhet har en grupp på 1 000 deltagare följts sedan 2003.
– De är slumpmässigt utvalda ur normalbefolkningen. Vi tittar på social situation, utbildning, yrke, arbetsmiljö, sociala nätverk, levnadsvanor, tidigare sjukdomar, medicinering och sjukskrivning, berättar Margareta Kristensson.
Studien ska nu utvidgas till 8 000 deltagare och göras i samarbete med primärvården, kliniker, cellbiologer, epidemiologer och psykologer.
Effekterna på hälsan kan sökas i hur sårbara vi är, vilket forskarna antar beror på stress och de biologiska funktioner som påverkar kroppens skyddssystem.
– Det kan röra sig om svåra livshändelser, stress i och utanför arbetet, brist på vänner och förlust av tilltro till andra människor. Men viktigast av allt tycks vara tilltron till sin egen förmåga. Vi studerar hur stresshormoner och ämnen som reglerar kroppens läkningsförmåga påverkar hälsoskillnaderna mellan grupper med olika livsvillkor, säger Margareta Kristensson.
Stresshormonet kortisol är ett ”överlevnadshormon”. Detta påverkas av långvarig stress, det vill säga av människors olika livsvillkor. Det sociala livet får medicinska konsekvenser i stora delar av kroppen. Uppgivenhetsstress och hopplöshet är kopplade till hjärtsjukdom, inflammation och sårbarhet.
– Vi har särskilt studerat ett ”sårbarhetsenzym” som man bland annat finner i höga mängder i sköra blodkärl som går till hjärtat, så kallade åderförkalkningshärdar (plack). De anses vara centrala för det utlösande momentet vid hjärtinfarkt – placken spricker. Vi har kunnat visa att detta enzym också finns hos friska individer, men att nivåerna är förhöjda hos den som lever ett ogynnsamt psykologiskt och socialt liv och att de som har högre nivåer har ökad risk att bli sjuka. Nu ser vi att inte bara stress, utan också brister i kroppens skyddssystem – de enzymer som styr vår sårbarhet – kan orsaka hjärtinfarkt.
– För mig är det viktigt att forskningsresultaten används ute i verkligheten. Kunskaperna om stress och sårbarhet har betydelse för hur hälso- och sjukvården ska utveckla sina insatser, till exempel att stödja patienters tilltro till sin egen förmåga, säger Margareta Kristenson.
– Nu gäller det att framför allt stödja patienterna och att utveckla goda möten i vården – att bli bemött med värme och öppenhet och inte enbart som en diagnos. Om man tror på att det här ska gå bra, så ökar chanserna att det verkligen också blir så, menar Margareta Kristensson. Vi vet att möten mellan vårdens medarbetare och patienter ofta är goda möten där patienten går stärkt ur sitt möte, men vi vet också att det alltför ofta inte är så, det visar både patientenkäter och forskning.
I grund och botten menar hon att frågan är hur vi kan agera för att skapa ett samhälle där arbetaren har samma tilltro till sin egen förmåga som basen, och där basen har samma tilltro som direktören.
Margareta Kristensson startade sin yrkesbana som distriktsläkare och reagerade redan då på att vissa patienter tycktes ha lättare för att bli sjuka än andra. Inte minst var de mer sårbara för cancer och hjärtinfarkt. Ur de tankarna föddes senare forskningen om hur olika hjärtinfarkter slår mot arbetare och tjänstemän.
– Det är rimligt att man bli ledsen för att man är fattig eller maktlös. Mer oväntat var att den sociala situationen styr kroppens reaktioner och bidrar till att skapa allvarliga sjukdomar, slutar Margareta Kristensson.