I de allra flesta fall har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni – augusti. Men det kan finnas andra regler i ditt kollektivavtal. 

Som du kanske redan vet har alla anställda rätt till minst fem veckors semester – 25 semesterdagar – under ett år. Syftet med semester är att du ska vila upp dig och komma tillbaka till arbetet med ny energi. Därför går det inte att i normalfallet få pengar i stället för ledighet. Undantaget är bland annat korta anställningar som avslutas med att du får semesterersättning istället för ledighet.

Här får du svar på några vanliga frågor kring semester. Det är vad som står i semesterlagen. Men, och det är mycket viktigt, det kan finnas andra regler i ditt kollektivavtal, om det finns något sådant på din arbetsplats.

Vad är semesterår och intjänandeår?
Ett semesterår omfattar tiden från den 1 april ett år till den 31 mars påföljande år. Samma period året innan semesteråret kallas intjänandeår. Det är under det året du tjänar in semesterlön till året efter (§ 3 semesterlagen).
Om du börjar arbeta på en arbetsplats mellan 1 april och 31 augusti får du 25 semesterdagar. Om din anställning börjar efter 31 augusti, då får du fem semesterdagar. Det första året är de här semesterdagarna obetalda eftersom du inte tjänat in någon semesterlön.
Men du kan inte tvingas ta ut obetald semester. Därför brukar arbetsgivaren ge förskottssemester så att du får ut betald semester. Förskottssemestern ska du betala tillbaka om du slutar inom fem år. Efter fem år efterskänks förskottssemestern.

Får man extra betalt under semestern?
När du tjänat in semester får du semesterlön. Det är ett tillägg på cirka 12 procent på din normala lön. Du kan vara sjuk och/eller föräldraledig och ändå tjäna in semesterlön eftersom det är semesterlönegrundande frånvaro. Läs mer om detta i semesterlagen § 17–17b.

När får man ta semester?
Huvudregeln är att huvudsemestern – fyra veckor – ska läggas ut sammanhängande under juni–augusti. Helst ska det här regleras i avtal med facket, men om det inte går ska arbetsgivaren försöka komma överens med dig som anställd.
Men arbetsgivaren har faktiskt en skyldighet och rättighet att förlägga huvudsemestern i ett sammanhang. Du kan alltså inte mot arbetsgivarens vilja dela upp huvudsemestern i kortare perioder.
Det är dessutom bra att du tar ut fyra veckor i en följd, just för att kunna vila ut ordentligt.
Om du har möjlighet är det bra att inte stressa för mycket dagarna före semestern och inte heller att rivstarta direkt efter. Det är lättare sagt än gjort i vårt högt uppdrivna tempo, men du får ut mer av din ledighet om du inte är helt slutkörd när din semester börjar.
Du ska få besked om när du ska ha din huvudsemester senast två månader innan din ledighet börjar (§§ 10–12 ).

Vad räknas inte som semesterdagar?
Lördagar, söndagar, allmänna helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte semesterdagar. Om du arbetar regelbundet lördagar och/eller söndagar finns specialregler som innebär att du vid längre semesterledighet än 18 dagar har rätt att vara ledig både veckoslut före och efter semestern. Läs mer om vad som gäller vid kortare ledighet i § 9.

Vad gäller om man blir sjuk under semestern?
Om du blir sjuk eller får en arbetsskada under din semester, ska du omedelbart berätta det för din arbetsgivare. Då räknas inte de dagar du var sjuk som semes­terdagar.
Om du blir uppsagd behöver du inte ta ut semesterledighet under uppsägningstiden. Det gäller uppsägningstider upp till sex månader (§ 14).

Här kan du läsa lagtexten: https://lagen.nu/1977:480