Fyra av landets största serviceföretag har beslutat att tills vidare inte använda nanobaserade rengöringsmedel eftersom eventuella hälsorisker med nanotekniken inte är klarlagda. I ett debattinlägg i tidningen Dagens Samhälle riktar cheferna för de fyra företagen en vädjan till dem som upphandlar städning att inte bidra till att den obeprövade tekniken sprids. 

Under senare år har det börjat komma önskemål och krav från kunder att vi ska använda nanobaserade produkter vid städning, skriver vd:arna för ISS Facility Services, Coor Service Management, Compass Group samt Sverigechefen för Sodexo.
Tester visar att medlen har stora fördelar, golv får en tåligare och mer smutsavvisande yta, bakterier har svårare att få fäste. Men samtidigt som tekniken är lovande kan den vara farlig för hälsan, både för de som städar och för de som vistas i lokalerna varnar de fyra cheferna: Vi vet till exempel inte idag i vilken omfattning nanopartiklar tas upp genom huden eller genom inandning.
I debattinlägget påminner de om de katastrofala konsekvenserna av produkter som asbest, PCB och freon, konsekvenser som visat sig först efter en tid.

För några år sedan fick Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen inom nanoområdet. Kemikalieinspektionen konstaterar att tekniken utvecklats explosionsartat och att nya produkter hela tiden kommer ut på marknaden. Kunskapen om hur människa och miljö påverkas är dock fortfarande bristfällig. Ett arbete med att ta fram mer kunskap pågår internationellt och inom EU ses lagstiftningen över.

Inom LO diskuteras eventuella risker med nanotekniken i LO:s kemikaliekommitté (Loke).
– Vi säger inte generellt nej till nanobaserade produkter, framhåller Sten Gellerstedt på LO, men vi anser att det måste det ske en systematisk utvärdering av nya nanomaterial innan de släpps ut på marknaden.
LO har, i likhet med Kemikalieinspektionen, föreslagit att EU:s kemikalielagstiftning Reach ska kompletteras med en särskild nanoparagraf.
– Det finns ett kryphål i lagen som måste täppas till, säger Sten Gellerstedt. Idag görs undantag från kravet på registrering och testning för kemikalier i små mängder, vilket gäller för många nanobaserade material.
Vid ett internationellt seminarium på LO i slutet av juni kommer nanotekniken att diskuteras. Målet är att få till stånd en gemensam europeisk facklig hållning i frågan.

Torbjörn Jonsson, Arbetsmiljöombudsman i Fastighets, tycker att det är positivt att fyra av de stora arbetsgivarna inom städsektorn tillämpar ”försiktighets-principen” när det gäller nanomaterial. Det är också positivt att de nu visar ett intresse för arbetsmiljön i städyrket, som ur många aspekter utmärker sig negativt med förslitningsskador, stress och brist på inflytande.

Fakta om nano

Nanomaterial är uppbyggda av mycket små partiklar som ger dem nya egenskaper och funktioner.
En nanopartikel är 1 – 100 nanometer (en nanometer är en miljondels millimeter).
Nanopartiklar förekommer naturligt i till exempel vulkanaska, rök från skogsbränder och kimrök – rent kol som bland annat används vid tillverkningen av gummidäck och i trycksvärta.
Silvret i fotografisk film är ett tidigt exempel på användning av nanoteknik. Idag används nanomaterial inom många olika områden: i de flesta elektronikprodukter, som ytbehandling för bland annat förpackningar, i sportkläder, smink och rengöringsprodukter.
Källa: Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket.