Fall- och halkolyckor hör till de vanligaste riskerna i jobbet för Fastighets medlemsgrupper. När stressen i jobbet ökar är det fler som råkar illa ut. Fallolyckorna togs upp på de temadagar för skyddsombud som Fastighets ordnade under våren. Fastighetsfolket var på plats i Falun.

Den allmänna uppfattningen bland de församlade skyddsombuden var att många inte tar fallolyckor på riktigt allvar. Om man trampar snett när man kliver ner från en stege, eller om stegen faller, betraktar man det som något som hör till jobbet och anmäler inte händelsen som en arbetsskada. Därför finns det heller ingen tillförlitlig statistik över antalet fallolyckor i fastighetsyrkena.
– Jag tror att de flesta är försiktiga om de jobbar på höga höjder. Att man också kan skada sig svårt vid fall från mindre höjder tänker man inte alltid på, påpekade Tommy Nygårds, regionalt skyddsombud i Fastighets.
– När stressen i jobbet ökat har många anställda dessutom blivit mindre uppmärksamma på vilka risker de utsätter sig för, sa han. Det gäller både för städ- och fastighetsbranscherna.

Ett tjugotal skyddsombud hade samlats i Falun. Arbetsmiljöinspektör Anki Langer Solfverin från Arbetsmiljöverket svarade på deras frågor om bland annat arbete på hög höjd och hur man ska undvika fallolyckor.
– Är det förbjudet att ensam skotta tak? frågade Kurt Bier, vaktmästare på Folkets hus i Sandviken.
– Nej, det finns inget förbud mot det. Men det säger sig självt att ingen ska skotta ensam på taket. Man måste ju ha någon som kan komma till undsättning om man ramlar över kanten, svarade hon.
– Ska man arbeta från stege på tio meters höjd? löd en annan fråga.
– Nej, då är en vanlig stege inte lämplig. Istället ska man använda exempelvis en saxstege eller en skylift.
– Är det okej att stå i en traktorskopa för att byta ut en trasig lampa i en belysningsstolpe? frågade en annan deltagare.
– Nej, det är förbjudet, löd svaret.

Fastighetsskötare Niklas Wall från HSB i Gävle berättade att han och några kollegor då och då arbetar på tak. Bostadsrättsföreningar kan till exempel beställa taköversyn, vilket innebär att fastighetsskötarna med jämna mellanrum ska se till att takpannorna ligger på plats och att det inte finns sprickor i dem eller att det inte ligger lösa föremål på taket.
Taköversyn sker alltid från en skylift, berättade Niklas Wall, vilket Anki Langer Silfverin tyckte var helt ok under förutsättning att man står kvar i liften och inte kliver ut på taket.
Under den gångna vintern har också flera bostadsrättsföreningar i Gävle beställt snöskottning av tak genom HSB, berättade Niklas Wall.
– Vi har då alltid sele och lina och jobbar aldrig ensamma. Vi har fått utbildning i hur vi ska använda och sköta utrustningen. Dessutom har vi provat på hur det känns att bli hängande i selen. Det var inte bekvämt, men det kan vara nyttigt för alla som jobbar på tak att testa det.
– Det räcker inte bara med att ha sele och lina. Man måste också ha en plan för hur man ska rädda Kalle om han ramlar över kanten. Tyvärr tänker man sällan på det, kommenterade Anki Langer Silfverin.

De deltagare som jobbar med hemstädning berättade att de ibland måste kliva upp på en stege på utsidan av huset för att putsa fönster som de inte kommer åt annars.
– Att jobba på det viset är inte förbjudet, men det är inte att rekommendera. Det är lätt hänt att man vinglar till när man försöker nå fönster på andra våningen och inte kan hålla i sig med båda händerna, sa Anki Langer Silfverin och fortsatte:
– En arbetsgivare kan inte bara skicka ut sin personal och låta dem själva lösa problemet på plats. Arbetsgivaren ska alltid göra en riskbedömning och ha tänkt ut hur jobbet ska genomföras på ett säkert sätt.

Anki Langer Silfverin rekommenderade deltagarna att ta del av Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Skydd mot skada genom fall”, som handlar om hur man ska riskbedöma jobbet.
– Som anställd ska man ställa sig frågan: Vad ska jag använda mig av så att jag på ett säkert sätt kan genomföra jobbet?
Ankis generella råd var att tänka en gång extra innan man använder stege i jobbet:
– Vi har haft många olyckor med stegar. Nuförtiden är det enkelt att hyra skylift eller saxlift. Men man måste veta att vem som helst inte får köra dem.

Hala golv och branta trappor olycksrisker för städare

En olycka händer lätt. Det vet städarna Annica Karakurt i Sundsvall och Mirjam Fred­riksson i Karlskrona, som båda råkat ut för fallolyckor i jobbet.

Annica Karakurt jobbar på ISS i Sundsvall och städar personalutrymmen i en aluminiumfabrik. I november halkade hon i ett duschrum som hör till ett av fabrikens många omklädningsrum. Städarnas uppgift är att spola rent från flytande tvål, sedan männen duschat efter sitt arbetspass.
– Klinkergolvet är gammalt och det blir såphalt när tvålen fastnar i de trasiga fogarna. Ibland har jag sköljt det flera gånger utan resultat, berättar Annica.
Hon har halkat på det här golvet vid flera tillfällen och har därför bett att få lämpliga arbetsskor.

Fallet i vintras ledde till tre veckors sjukskrivning och Annica har fortfarande ryggproblem.
– Jag flög rakt in i duschväggen och slog bröstet i metallställningen för den flytande duschtvålen. Jag fick bröstbenet intryckt och skadade några revben på höger sida.
– Förutom värk i ryggen har jag domningar i ena benet. Sjukgymnasten har nu hänvisat mig till läkare.
Annica väntar fortfarande på ordentliga arbetsskor. Helst vill hon att ISS ska köpa in oljebeständiga skor, som är de som lämpar sig bäst i fabriksmiljö.
För drygt två månader sedan halkade Annika i ett annat duschrum men kom då undan med mindre skador.

Mirjam Fredriksson är anställd av Riksbyggen i Karlskrona som trappstädare och ansvarig för städgruppen. Hon ramlade baklänges när hon städade trappor i vintras. Det var en kort arbetsvecka i anslutning till en långhelg. För trappstädarna innebar det att de skulle städa några extra trappor varje dag för att hinna med alla trapphus under den veckan.
– Jag kände mig stressad, vilket säkert bidrog till olyckan. Trappan var inte hal, eftersom jag ännu inte börjat moppa där, säger hon.
Mirjam berättar att hon befann sig högst upp i trapphuset med ett moppstativ i ena handen. Hon hade vänt sig om och skulle ta det första steget neråt när hon ramlade. Hon föll fem-sex trappsteg.
– Jag både skrattade och grät, så jag tror att jag hamnade i ett litet chocktillstånd. Och jag hade så ont, säger hon.
Hon ringde till en kollega som körde henne till akuten för undersökning.
– Jag fick bli kvar över natten för kontroll. Den migränliknande huvudvärken höll i sig i en vecka, berättar hon.

Efter en veckas sjukfrånvaro var Mirjam tillbaka på jobbet och idag mår hon bra.
Mirjam tycker att hon fått ett bra stöd av sin arbetsgivare. Olyckan har anmälts till Arbetsmiljöverket. Fackklubben på jobbet har sett till att alla blanketter har fyllts i.

Fakta om stegar och fallolyckor:

Lång sjukskrivning efter fallolycka

Om man skadar sig i en fallolycka blir man i regel sjukskriven en längre tid. Den genomsnittliga tiden för sjukskrivning på grund av olycka i arbetslivet är 29 dagar, men när det handlar om fallolyckor rör det sig i genomsnitt om 50 dagar.
Förra året dog 4 personer i fall­olyckor på jobbet, året innan 8 personer. De flesta dödsfallen inträffade i byggbranschen.

De flesta olyckorna sker från låg höjd

Enligt de anmälningar om arbetsskador som inkommit till Afa försäkringar beror fallskador oftast på att en anställd:

• har ramlat ute (37 procent),
• ramlat inne (29 procent),
• fallit från höjd (18 procent),
• fallit i trappa (13 procent).

Stegolyckor beror ofta på underlaget

Årligen rapporteras cirka 700 arbetsolyckor med stegar till Arbetsmiljöverket. De vanligaste olyckorna beror på att stegen glider rakt ut eller i sidled, att den står på ett ojämnt underlag eller på ett underlag som gett vika.

Då ska stege inte användas

Stegar och arbetsbockar är inte lämpliga att använda när:

• man ska jobba med något större med båda händerna, till exempel en större borrmaskin,
• man ska hantera något tungt eller stort,
• arbetet kräver att man tar i med kraft,
• man ska nå mycket högt eller över ett stort område,
• arbetet kommer att ta lång tid.

Dessutom ska stege inte användas om den på grund av underlaget inte går att ställa upp på ett säkert sätt, till exempel i våtutrymmen eller på ställen med sluttande underlag.
Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om stegar och arbetsbockar

Stegen ska passa för arbetsuppgiften

För att undvika fallolyckor ska:

• stegen vara anpassad efter vad den ska användas till, den ska vara stabil och ha en längd som passar för jobbet,
• trappstegar, ställningar med mera underhållas, så att man motverkar fallrisker,
• stegar vara utrustade med glidskydd.

Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrift Skydd mot skada genom fall

Obekväm ställning ska undvikas

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningsergonomi står att arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren inte måste jobba länge i arbetsställningar med böjd eller vriden bål (kroppens övre del) eller med händerna ovanför axlarna eller under knäna.

Fast stege bör finnas om taket är högt

Boverkets byggregler reglerar fasta anordningar på byggnader. I reglerna står det bland annat att om byggnadens fasadhöjd vid uppstigningsstället till tak är fyra meter eller lägre får en löst anliggande stege användas om det finns en anordning vid takfoten som hindrar stegen från att glida. En fast monterad eller fällbar väggstege med fallskydd bör finnas om takhöjden är mellan fyra och åtta meter.