En av fyra nyanlända har gått vidare till någon form av arbete eller studier. Det är facit när drygt fyra tusen personer har lämnat etableringsuppdraget efter två år, visar en uppföljning från Arbetsförmedlingen.

I december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett större ansvar för nyanlända invandrare genom etableringsreformen. Den innebär att de som får uppehållstillstånd i Sverige skrivs in på Arbetsförmedlingen och får en etableringsplan med olika insatser som till exempel praktik, svenskundervisning och samhällsorientering. Personerna deltar i etableringsuppdraget i upp till två år.

Nu visar en uppföljning att 24 procent av de cirka 4 200 personer som hittills lämnat etableringsuppdraget har någon form av arbete eller studerar. 44 procent deltar i olika insatser inom arbetsmarknadspolitiska program.

– Ofta behövs en kedja av insatser för att komma ut i arbete. Både nystartsjobb och instegsjobb är viktiga för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, säger Mathias Wahlsten, enhetschef på avdelningen Integration och etablering.

I dag har omkring 24 000 personer en etableringsplan. En utmaning är att få fram bostäder till alla, konstaterar Arbetsförmedlingen. En annan utmaning är att få fler arbetsgivare att anställa eller erbjuda praktik åt nyanlända som kan ha begränsade kunskaper i svenska språket.

– Ett ordnat boende är en förutsättning för att lyckas i sitt jobbsökande, där är kommunerna nyckelspelare i etableringsarbetet, säger Mathias Wahlsten.

Fakta:

5098 personer hade per den sista september en etableringsplan som löpt ut. 899 av dessa planer löpte ut den sista september och många av dessa kan komma att förlängas månaden efter. Arbetsförmedlingen exkluderar därför dessa personer och inkluderar endast de personer där minst en dag har passerat efter att deras etableringsplan löpt ut. Därför anges 4 199 personer ha lämnat etableringsuppdraget den sista september 2013.