Bild:

Bokstäverna hittar inte alltid sin rätt plats. Ord som man tänkt säga vill inte komma ut. Så är det för Niklas Nilsson, biträdande bovärd på Laholmshem. Han är en av de cirka 500 000 personerna i Sverige med läs- och skrivsvårigheter.
– Att ha ett osynligt handikapp kan vara svårt ibland när omgivningen inte förstår varför vi inte kan skriva eller prata som alla andra, säger Niklas.

Barn och vuxna i olika åldrar anländer till stora konferenssalen på ett hotell i Sollentuna, norr om Stockholm, där årets Dysleximässa äger rum. De ska snart få höra föredraget ”I huvudet på en Dysse” med Niklas Nilsson och Petra Nylén, som berättar om hur det är att leva med dyslexi.
När Niklas och Petra kliver upp på scenen har de på sig T-shirtar med texten ”Varning! Dålig dyssedag!” på ryggen.
I 45 minuter berättar de om hur det klarat sig igenom skolan med sina läs- och skrivsvårigheter och hur det är att leva med handikappet som vuxen. På en av öppningsbilderna visas en hjärna full med siffror samt små och stora bokstäver huller om buller.

Efter föreläsningen får de långa applåder och många i publiken vill byta några ord med Niklas och Petra innan de får gå vidare.
Niklas och Petra har företaget Dysse AB ihop sedan tre år tillbaka. Hittills i år har de haft 25 föreläsningar runt om i landet, varav cirka hälften under den så kallade dyslexiveckan i oktober.
– Då föreläste vi på skolor och bibliotek bland annat i Borlänge, Falun, Malmö och Falköping, berättar Niklas Nilsson som till vardags arbetar som biträdande bovärd på Laholmshem i Halland.

Det var efter förra årets Dysleximässa i Jönköping som Niklas och Petra blev kända även utanför Halland.
– Vårt föredrag var faktiskt det mest besökta i Jönköping, säger Niklas.
”Dysse”, som betyder dyslexi, är ett ord som Niklas och Petra skapat. Dyslexi är svårt att både uttala och skriva så de ville få fram ett som är anpassat för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Dyslexi är ett osynligt handikapp som kan sätta sig i talet, ge problem med att läsa och/eller skriva. Det kan se mycket olika ut från person till person. Petra har mest problem med att läsa, Niklas har svårast att prata. Ändå har Niklas ännu en gång stått på scenen, den här gången inför 300 personer.
– Jag vet att det kan låta konstigt att jag utsätter mig för det. Men om jag på scenen inte kan säga de rätta orden kan jag använda det som ett levande exempel på mitt handikapp, säger han.

Petra och Niklas pratar i sina föreläsningar om att vara ”dyssetrött” och att det ibland finns dåliga och bra ”dyssedagar”.
– Dyslektiker uppfattas ibland som ointresserade och trötta personer. Men vi måste anstränga oss mycket mer än andra för att tala eller skriva och det tar på krafterna. En dålig dyssedag, då det mesta är motigt och extra ansträngande, då blir tröttheten ännu värre, säger Niklas.

Som dyslektiker kan man ibland känna sig mycket trött även på jobbet, kanske för att man ansträngt sig extra mycket inför en uppgift. Niklas jobbar sedan ett och ett halvt år på Laholmshem. Han började som trädgårdsansvarig men sedan bostadsbolaget anlitade entreprenörer för yttre skötsel är Niklas biträdande bovärd. Det innebär allt från att ta emot felanmälningar, till reparationer i lägenheter, trapphus och i tvättstugor.
Alla på jobbet känner till att Niklas har dyslexi och Niklas känner att han får den stöttning som han behöver. Inför årets Dysleximässa hade Dagens Nyheter en artikel om Niklas och Petra. Niklas har fått många positiva kommentarer av arbetskamraterna som läst den.

Hyresgästerna ska i första hand anmäla fel till sin bovärd, men de kan också ringa direkt till Laholmshems biträdande bovärdar.
– Att både lyssna och anteckna är inget problem i vanliga fall. Jag använder egna förkortningar för att hinna få ner allt.
Några gånger har Niklas stött på hyresgäster som är irriterade över att de i telefonen behöver säga sitt namn två-tre gånger:
– De är oftast personer som är irriterade över annat också, så jag känner inte att de störs av mitt handikapp, säger han.
Före ett besök hos en hyresgäst behöver Niklas oftast ringa upp personen. Då slår han siffra för siffra på telefonen för att numret ska bli rätt. Dessutom dubbelkollar han för säkerhets skull.

De flesta dagar flyter dock allt på. Då kan Niklas anteckna tre telefonnummer i följd utan problem eller skriva flera meningar efter varandra utan att behöva tänka på stavningen.
På jobbet ska alla genomförda jobb avrapporteras. Niklas skriver in sina egna och de som han får av bovärdarna.
– Dataprogrammet är enkelt uppbyggt och ibland kryssar jag bara i. När jag behöver skriva något räcker det oftast med enkla meningar som ”byte av ventil”, säger han.

Om Niklas har svårt att komma på hur ett ord stavas har han flera sätt att lösa det. Ett är att säga ordet högt för sig själv för att sedan lista ut stavningen.
– För att kunna stava ett ord måste man kunna tänka ordet, säga det och sedan försöka stava det. Jag har tränat hårt för att förstå hur svenska språket är uppbyggt, säger han. Datorer är ett bra hjälpmedel. Tack vare speciella ordbehandlingsprogram kan även dyslektiker stava rätt. Även mobiltelefoner kan användas för att googla efter hur ett ord ska stavas.

Dyslexin gör sig påmind på jobbet också när Niklas får problem med namnen på reservdelar. Han har svårt att koda av till exempel förkortningar och kan därför glömma vad alla reservdelar heter.
– Jag föredrar att plocka fram det jag själv behöver. Om inte möjligheten finns visar jag en bild på reservdelen på telefonen eller beskriver vad jag ska göra och ber om de delar som behövs för jobbet. Det fungerar. Men ibland kan jag känna mig korkad i byggshopen eftersom jag har jobbat med detta i sju-åtta år och ändå inte kan säga vad reservdelen heter.

När Niklas ska lära sig nya saker på jobbet vill han helst se en kollega göra det först. Sedan kan han upprepa det, antingen på samma sätt eller på sitt sätt.
– Att få det förklarat för mig fungerar mycket sämre. Därför vill jag helst se andra göra det som är nytt.

Niklas fick papper på att han har dyslexi först när han började på gymnasiet.
– Allt blev lättare när jag förstod att jag inte är dummare än någon annan. Jag har alltid varit kunskapstörstig. Nu fick jag hjälp för att minska mitt handikapp, säger Niklas.
Niklas tog sig till högskolan och har magisterexamen i ämnena samhällskunskap och historia.
– Jag fick kämpa enormt för att klara utmaningen. Under studietiden föddes insikten om att, om jag ville bli lärare måste jag skriva på tavlan varje dag. Att förbereda lektionerna skulle ta mycket längre tid för mig än för andra lärare. Därför har jag inte gått vidare med läraryrket.

Istället satsade Niklas på jobbet på campingen i Halmstad och blev så småningom anläggningsansvarig med budget- och personalansvar.
– Det blev mer och mer pappersarbete. Jobbet tog nästan all min tid. Jag saknade tid för återhämtning. Det var då som jobbet på Laholmshem dök upp. Nu orkar jag mer både på jobbet och på min fritid.
Efter att Niklas hade studerat klart i högskolan ville han hålla läsförståelsen vid liv.
– Jag ville ta del av den fantastiska världen med litteratur som jag hade missat i så många år. Min gamla dröm om att läsa klassiker som ”Greven av Monte Cristo” och ”Brott och straff” har gått i uppfyllelse.

Niklas rekommenderar alla dyslektiker att på fritiden engagera sig i något som kan ge dem bättre självförtroende. Rugbyn har varit hans räddning ända sedan han var 10 år och det är där som han har fått växa som människa. Niklas har dessutom skrivit en jubileumsbok åt Svenska Rugbyförbundet och håller nu på med en bok om rugbyns historia i södra Sverige.
– Skrivandet är emellanåt väldigt jobbigt men jag får hjälp av textredigerare. Jag får träffa många intressanta människor vilket ger mig oerhört mycket, det vill jag inte vara utan, avslutar Niklas.

Fakta om dyslexi

  • Dyslexi, vilket ger läs- och/eller skrivsvårigheter, är en funktionsnedsättning En logoped eller speciallärare kan göra en dyslexiutredning. Själva dyslexin kan inte botas, men det finns hjälpmedel kan underlätta tillvaron. Dyslexi är ärtligt.
  • Dyslektiker har till exempel svårt att känna igen och tyda ord vid läsning eller kan ha svårt att komma ihåg det man har läst. Fyra till åtta procent i Sverige har dyslexi. Dyslexi är vanligare bland män än bland kvinnor. Dyslexi har inget med intelligens att göra.
  • Mer information kan man få till exempel via Svenska Dyslexiförbundet, FMLS, www.dyslexiforbundet.se