Som 22-åring började hon städa på nätterna för att kunna vara hemma med sin dotter. Inom ett halvår hade hon startat ett eget städbolag. 30 år har gått, idag är Eira Järvi vd för ett trettiotal anställda.

Engagerad. Det är ett ord som stämmer väl in på Eira Järvi. Hon vill att städbranschen ska få ett lyft och för det behövs det samarbeten. Samarbeten mellan Svenskt Näringsliv, fackförbund, kommuner och myndigheter.

Hur har städbranschen i stort förändrats under de här 30 åren?
– Under 1980-talet kunde man ta stora marknadsandelar genom att leverera kvalitetsstädning. Man såg till kvalitet mer än till pris på den tiden. Tyvärr är det idag i stort sätt bara prislappen som räknas i samband med många upphandlingar. Jag vet till och med två fackförbund som bara tittade på lägsta pris när det upphandlade städtjänster, det är ett tecken på att marknaden har förändrats! För att få marknaden att värdesätta kvaliteten igen måste alla i branschen jobba mot samma mål. Kvalitet framför kvantitet, säger Eira.

Så prislappen är det främsta konkurrensmedlet idag, alltså?
– Inte rakt över hela branschen, men allt för ofta. I många kommuner är det prislappen som bestämmer, men hos privata bolag finns det många som fortfarande värnar om kvalitet.

Hur ska man komma tillrätta med dessa problem?
– Hela städbranschen måste jobba för att kvalitet ska gå före kvantitet. Alla kan vi konstatera att på dagis, sjukhus, skolor, och i trappuppgångar är inte städningen utförd som den borde vara. Våra barn och barnbarn ska inte behöva gå på en ostädad toalett, våra småttingar ska inte behöva krypa på ett ostädat golv på dagis och de som ligger på sjukhus ska naturligtvis vistas i en ren miljö.

Hur för du fram dina synpunkter?
– Jag engagerar mig och möter folk i branschen. I samband med ett möte på Järntorget i Göteborg pratade jag om dessa frågor. Alla politiska partier fanns representerade, Fastighetsanställdas förbund, skolstyrelsen, upphandlingsbolaget med flera. Det har resulterat i att några vaknat upp. Men det går sakta.

Vad tror du om branschens framtid?
– Gör vi ingenting tillsammans så blir den i vart fall inte bättre. Gemensamma tag behövs för att lyfta städbranschens status, synen på städarna och så vidare. Vem som helst kan inte bli städare, det krävs flera års praktisk erfarenhet utöver en utbildning för att bli en bra städare.

Finns det många fördomar kring städbranschen?
– Absolut. Och det kanske inte är så konstigt, tidigare städades stora områden svart, nu kanske man måste städa stora ytor på en orimligt kort tid. Tidspressen gynnar inte branschen.

Hur ser kontrakten ut i städbranschen?
– Kontrakten kan vara korta som på ett år i till exempel kommunala förvaltningar. Det blir problematiskt eftersom man anställer personalen och utbildar den, när de blir varma i kläderna tar kontraktet slut och personalen får gå, vilket är ett resursslöseri. Meningen är ju att personalen ska kunna förkovra sig och bygga på sin karriär inom städbranschen.

Slutligen, är det något annat du vill ta upp?
– Ja, det ses ofta som fult att gå med vinst i Sverige. Motsatsen är ju förlust och konkurs, då tappar de anställda jobben. Att gå med ett nollresultat innebär också på sikt att företaget dör. Vi måste kunna föra en debatt utifrån begreppet skäliga vinster. Vinsterna behövs för att vi ska kunna utbilda personalen, höja lönenivån och erbjuda investeringar i en bra arbetsmiljö.