Det ofrivilliga deltidsarbetet leder till stora faktiska löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor i arbetaryrken har de särklass sämsta villkoren både i arbets- och familjelivet.
– Tid, makt och pengar samspelar. Jakten på tid är inte den stora orsaken till ojämställdheten. Istället är det jakten på försörjning och bristen på makt, säger Joa Bergold, utredare LO.

Arbete på del – eller heltid har en avgörande roll för hur mycket pengar som var och en av oss får i plånboken och hur stora de faktiska löneskillnaderna är mellan könen. I LO:s nypublicerade jämställdhetsbarometer tas hänsyn till både arbetstid och lön vid beräkning av den faktiska månadslönen. Och då har arbetarkvinnorna i genomsnitt 17 000 kronor i månaden jämfört med 23 000 för arbetarmän. Skillnaden mellan längsta och högsta genomsnittliga lönen per månad är stor. För män i tjästemannayrken ligger den på 36 600 kronor.
– Över 50 procent av arbetarkvinnorna jobbar deltid, ofta i osäkra anställningar. Arbetarkvinnorna servar andra i det 24 timmars samhälle som i lever i idag. När man pratar om deltid måste man titta på orsakerna till deltidsarbete. Enbart 10 procent av arbetarkvinnorna arbetar deltid frivilligt, säger Joa Bergold, utredare på LO.
– Vi har slängt den gamla novisen ”heltid är en rättighet, deltid en möjlighet” i papperskorgen. Nu måste man ta en omfattande diskussion om vad som krävs för att kvinnor ska kunna jobba heltid, säger hon.

Jämställdhetsdebatten har ofta handlat om livspusslet och det gränslösa samhället där man ständigt ska vara tillgänglig. Den beskriver en del av problematiken, men den döljer också mycket, enligt Joa Bergold och Ulrika Vedin, som tillsammans tagit fram rapporten. Individuella perspektiv har styrt val av lösningar, som till exempel ekonomiskt stöd för att köpa tid med hjälp av rutavdrag.
– I en nyanserad jämställdhetsanalys är det viktigt att ta in klassperspektivet. I jämställdhetsbarometern tar vi hänsyn till fem faktorer: villkoren i arbetslivet och i familjelivet, villkoren för att kombinera arbetsliv, familj och hem, ekonomiska villkor samt hälsokonsekvenser. Inom varje område har vi sedan studerat fördelningen av tid, makt och pengar. Det är ingen trevlig bild vi får fram, men den är viktigt för de fortsatta diskussionerna, säger Ulrika Vedin.

I rapporten förslår LO bland annat att

  • rätt till heltid införs i kollektivavtal eller lag för att bryta deltidsnormen i kvinnodominerande sektorer,
  • föräldraförsäkringen delas mer lika mellan föräldrarna och att regeringen initierar en översyn av föräldraförsäkringens effekter på omsorg, arbete för försörjning ur klass- och könsperspektiv,
  • det skapas trygga och bra arbetsvillkor bland annat genom att särskilda arbetsmiljösatsningar på små arbetsplatser och i kvinnodominerande sektorer,
  • arbetsmarknadens parter ska ta ett betydligt större ansvar för jämställda löner.

Jämställdhetsbarometer heter LO:s nya rapportserie som visar hur jämställdheten i samhället ser ut. Hela rapporten går att läsa på LO:s hemsida: www.lo.se.