Förtroende. Ett vackert ord som förpliktigar. På arbetsplatserna runt om i landet finns en mängd personer med förtroendeuppdrag. Personer som representerar facket. Alla dessa behövs. Ja, fler behövs för att facket ska kunna ha en framtid. Utan förtroendevalda stannar helt enkelt facket!

LO-fackens långvariga medlemstapp kan förvisso bero på en mängd orsaker, men i grund och botten handlar det om förtroende. Om de arbetande saknar förtroende för facket kommer de inte att gå med. Att förtroendet sviktat för fackföreningsrörelsen är en underdrift. Kalla fakta säger nämligen detta: LO-facken har tappat medlemmar 18 år i sträck.

Som tur är kommer det nu siffror som pekar på en positiv trend, vad gäller förtroendet. Sedan slutet av 1990-talet genomför Medieakademin, där bland annat Göteborgs universitet och Göteborgs-Posten ingår, en årlig så kallad förtroendebarometer där cirka 1 000 personer får uppge hur mycket förtroende de har för ett antal samhällsinstitutioner.
Årets siffror är glädjande för fackföreningsrörelsen. 38 procent uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för facket. Det är den högsta siffran sedan 2002 då man för första gången frågade om förtroende för facket.

I politikens irrgångar handlar också mycket om förtroende. Med den mediala fixering som finns kring partiledarna så räcker det inte med att ha rätt politik. Väljarna måste också ha förtroende för att partiledaren kan leda landet.

Förtroende är omöjligt att mäta i pengar, men icke desto mindre kan ett förtroende vara värt hur mycket som helst. Med andra ord, vårda det förtroende du fått av dina arbetskamrater. Du som är förtroendevald i facket är viktig, mycket viktig. Förtroende bygger man, och då är långsiktighet ett måste. Tappat förtroende är tungt att reparera.