Lägsta pris vinner
nästan alltid

Lägsta pris bestämmer så gott som alltid vid offentlig upphandling av städtjänster. det visar en sammanställning från Almega Serviceentreprenörerna, som jobbar för att få upphandlarna att ställa rätt krav på städföretagen de köper tjänster av.

Almega Serviceentreprenörerna, arbetsgivarorganisation för städentreprenörer, kommer varje år ut med en rapport om städ- och specialservicebranscherna. Årets rapport, som publiceras först i oktober, visar att 52 procent av medlemsföretagen inte deltar i offentliga upphandlingar av städtjänster. För mycket fokus på lägsta pris är det vanligaste skälet (72 procent) till att företagen avstår. De övriga tycker att det är en för krånglig och komplicerad process att vara med.
– Att köparna helst tar det lägsta priset är inte nytt. Så gjorde upphandlarna i 96 procent av fallen under åren 2009 till 2011 när de köpte städtjänster, säger Ari Kouvonen, näringspolitisk expert på Almega Serviceentreprenörerna.
Han hänvisar till en undersökning om 1 300 upphandlingar av städtjänster under de tre åren. ”Ingen rolig läsning”, är hans kommentar.

I Fastighetsfolket nr 5.14 kritiserade Gesa Markusson, numera pensionerad ombudsman i Fastighets, offentlig upphandling av städtjänster och hävdade att den sker på ojämlika villkor med hjälp av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Ari Kouvonen håller med om att offentlig upphandling av städtjänster inte alltid sker på lika villkor. I fjol uppgav majoriteten av medlemsföretagen att anställningsstöd missbrukas när de används som konkurrensmedel vid offentlig upphandling. Ari Kouvonen har exempel på anbud med timpriser runt 170–180 kronor. Ett seriöst pris, enligt uppgifter från Almega, borde ligga runt 240 kronor. Då är allt från lönekostnader till städmaterial, lokaler och vinst inräknade.
– I så lågt beräknade anbud har företaget troligen planerat att fuska, till exempel genom att leverera färre antal timmar än det som kunden har beställt. Eller så har företaget anställda med bidrag i sa stor omfattning att lönekostnaden kan hållas nere, säger Ari Kouvonen.
– Vi på Almega är inte kritiska mot anställningsstöden. Det är att de utnyttjas vid upphandlingar som vi vänder oss emot, säger Ari Kouvonen.

Ari Kouvonen påpekar att det går att få god kvalité när beställaren ställer riktiga krav, till exempel på timpris, hur ofta städning ska ske och på kvalitéuppföljning. I en genomarbetad upphandling behöver inte ett lägsta pris vara fel.

Ari Kouvonen har, sedan han började på Almega för tre år sedan, informerat ett par hundra upphandlare om städbranschen och städföretagens möjligheter att medverka vid offentliga upphandlingar.
Almega Serviceentreprenörerna medverkar i ett nätverk med diskussionsforum med Sveriges offentliga inköpare och privata leverantörer, som är verksamma inom offentlig upphandling. De träffas tre, fyra gånger per år för att tala om både goda och dåliga exempel på upphandlingar.
Ett annat krav är att städbolagets anställda ska ha kollektivavtalsliknande löner och andra lönevillkor. Almega vill också att städföretagens personal ska bära synliga id-kort med städföretagets namn och att köparen ställer det som ett krav.
– Enligt våra undersökningar ställer nio av tio upphandlare krav på service-id, säger han.
Vidare kan beställarna kräva att städpersonalen har yrkesutbildning, SRY, Pryl eller en likvärdig utbildning.
– Men beställaren måste ge företagen en rimlig tid för att verkställa utbildningen om företagen inte har tillräckligt mycket utbildad personal, avslutar Ari Kouvonen.