Förra året spreds nyheten att generella hälsoundersökningar på arbetsplatserna inte gör någon skillnad för hälsan och därför är ett slöseri med pengar. Nu finns en ny sammanställning som visar att undersökningarna kan göra skillnad, om de följs upp.

Bakom förra årets rapport stod Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. När den presenterades menade Måns Rosén, direktör på SBU, att generella hälsoundersökningar till och med är slöseri med resurser eftersom det inte finns några bevis på att de gör skillnad för hälsan eller sjukfrånvaron.
Samtidigt har två tredjedelar av alla anställda i Sverige tillgång till företagshälsovård, vars arbete till stor del handlar om just hälsoundersökningar.

Kompetenscentret för företagshälsa har därför tittat närmare på undersökningarna i rapporten och kommit fram till att det saknas uppföljningar, vilket gör att det inte går att säga om undersökningarna gör någon nytta eller inte. Forskare som ingår i kompetenscentret har också gjort en egen sammanställning av studier om hälsoundersökningar både med och utan fortsatta åtgärder.

Liksom rapporten från förra året konstaterar forskarna att generella hälsoundersökningar kan vara att slösa med resurser eftersom det är svårt att få bekräftat om de gör någon skillnad för de anställdas hälsa.
– Vad man däremot bör göra är att investera i så kallade hälso- och levnadsuppföljningar och åtgärda problemen, sa Irene Jensen, professor i företagshälsa vid Karolinska institutet, som har lett sammanställningen.

Hon presenterade resultaten under Gilla jobbet-mässan i Stockholm och påpekade att det inte får stanna vid hälsokontrollerna. De behöver följas av åtgärder, hälsoinsatser och uppföljning.
– Det fanns också underlag för att dra slutsatser om de ekonomiska effekterna och det visade sig att investeringarna ger upp till fyra gånger pengarna tillbaka, vilket stöds av tidigare forskning, sa Irene Jensen.
En kombination av att identifiera hälsorisker och problemområden, skräddarsy insatser som pågår under längre tid och sedan följa upp åtgärderna, är det som ger bäst effekt enligt kompetenscentrets sammanställning.

Den visar också att det finns stora fördelar med att göra hälsoförbättringar just genom arbetet. Dels förbättras de anställdas levnadsvanor och riskfaktorerna för ohälsa minskar, dels minskar produktionsbortfallet när sjukfrånvaron minskar. Dessutom blir de anställda mer nöjda med sin situation.
– Att de här insatserna är bra för folkhälsan är tydligt. Men man måste ställa sig frågan om det är arbetsgivaren som ska ta det ansvaret och den kostnaden eller om det ska ligga på samhället. Även om det nu har visat sig vara kostnadseffektivt så är det något att fundera över, säger Irene Jensen.