När behovet av arbetskraft ökar får fler upp ögonen för möjligheterna och kompetensen som finns bland utrikesfödda. För fastighetsbolaget Telge Hovsjö är mångfald och integration redan en självklarhet.

Thamer Abdullah visar stolt upp det nyrenoverade badrummet i en av Telge Hovsjös lägenheter i Södertälje. Det är han och de två VVS-praktikanter som han för tillfället handleder som har gjort jobbet.
– Vi har bytt stammen, dragit allt nytt, satt upp kakel.
Utanför pågår målning av vardagsrummet och renovering av köket som bolagets egen byggrupp, Hovsjöbyggarna, ansvarar för.
– Ibland får vi hjälpa varandra med språket, men det är ingen stor grej. Det är en del av vardagen, säger Andreas Lindgren.
Han arbetsleder Telge Hovsjös två Hovsjöbyggare, ett projekt där syftet är att ge arbetslösa från stadsdelen utbildning och praktik. Därefter är tanken att de ska gå vidare till den vanliga arbetsmarknaden.
– Det finns hur mycket kompetens som helst där ute. Det är synd att det inte är fler som tar till vara på det som Telge Hovsjö gör. Gubbarna som jag leder är ju fantastiska och vi gör ett bra jobb. Alla tjänar på det här, säger Andreas Lindgren.

Telge Hovsjö tillhör den kommunala Telgekoncernen och ett av bolagets uttalade mål är att arbeta aktivt och nytänkande för att minska segregationen i området. Sedan år 2010 har bolaget haft över
100 personer i organisationen under minst ett halvår. Alla bor i stadsdelen och flera har anställts tillsvidare, bland annat flera fastighetsskötare, en receptionist och rörmokaren Thamer Abdullah.
– Möjligheter finns för dem som visar framfötterna. Tyvärr kan vi inte anställa alla men vi har kontakter på andra ställen och kan alltid ge referenser, säger Gülseren Büyükbalik, chef för boendeservice.

Portvakter_webb

Mahamud Abdulahi Adan och Sameerah Jaju, portvakter på Telge Hovsjö.

Ett projekt som startade förra året är portvakterna. Det handlar om tio personer från Hovsjö som, genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen, är anställda på två år. Syftet är att bygga relationer med hyresgästerna och skapa delaktighet och mervärde, men också att få portvakterna att gå från bidrag till lön och att känna stolthet och förtroende.
– Jag har gått i skola och gjort praktik på många olika ställen men det här är mitt första jobb, säger Sameerah Jaju, som är en av de tio.
Uppdraget går ut på att städa och sköta ett antal trapphus, hissar och tvättstugor. Samt att vara bolagets ögon och öron utåt mot de boende i området.
– Jag drömmer om att prata flytande svenska och jag börjar lära mig mer, men det är svårt eftersom så många kan mitt språk här i Hovsjö, säger hon.
I sitt jobb tvingas hon ändå kommunicera med boende från många olika länder och när något behöver felanmälas måste hon göra det på svenska.
Sammanlagt talas elva olika språk i personalgruppen på Telge Hovsjö. Och Gülseren Büyükbalik menar att språket är en tillgång snarare än ett hinder, även om det inte alltid är helt lätt.
– Här klarar sig många utan att lära sig svenska. Men för allt utanför den här stadsdelen är svenska språket en nyckel. Många invandrare är ju akademiker och ska ut i arbetslivet, då behövs svenska, säger hon.

För Thamer Abdullahs del blev praktiken en språngbräda. Han arbetade som rörmokare och hade eget företag hemma i Irak innan han kom till Sverige. Här utbildade han sig till fastighetsskötare men genom Telge Hovsjö har han också kunnat få sina VVS-kunskaper bedömda. Efter praktik är han nu anställd som rörmokare i bolaget.
– Om intresset finns, om man vill jobba, så finns det jobb. Men man måste kämpa för det, säger han.
Trots att han är anställd för att jobba med VVS är han lite av en allt-i-allo på företaget. Eftersom han började som fastighetsskötare får han även rycka in när det saknas folk på det området. Och efter att själv ha börjat med praktik har han nu ansvaret för att handleda nya praktikanter.
– Jag gillar det. Det är roligt att se dem utvecklas, säger han.
Gülseren Büyükbalik berättar att idén om att behöva handleda praktikanter till en början möttes av kritik från flera fastighetsskötare som jobbat länge.
– Men nu är det flera som efterfrågar praktikanter. De har insett att de kan vara en hjälp och ett steg vidare för de här personerna, och att de är förebilder för dem.

Att arbeta det här sättet är inte helt vanligt, men i Telge Hovsjös vision lyfts området Gårdsten i Göteborg fram som inspiration och gott exempel. Där arbetar bland annat Thomas Gustavsson, som inte bara är fastighetsskötare och tidigare ledamot i Fastighets förbundsstyrelse, han har under många år även drivit mångfaldsfrågor i koncernen Framtiden AB, där Gårdstensbostäder ingår.
– Min käpphäst är att arbetsplatsen ska vara formad för detta och vara förberedd på att en person som ska göra praktik kanske kräver lite extra, både i form av kunskap, tid och tålamod, säger han.

Thomas Gustavsson tycker att det är bra att fler bolag ser sin roll i integrationsfrågan och menar att hela samhället tjänar på det.
– Gårdstensbostäder gav ju inte vinst på en gång men staden har vunnit massor i mjuka värden. Det har blivit en minskad arbetslöshet, ökad social trygghet. Det går att ändra ett minus till ett plus. I Gårdsten har det fungerat.
Han tycker att ansvaret i första hand vilar på arbetsgivaren och att det i förlängningen handlar om politikers skyldighet.
– Men att skapa ett fungerande samhälle har alla ansvar för. De privata aktörerna har precis lika stor möjlighet att göra saker som de allmännyttiga. Jag vet inte om engagemanget finns, men det kanske borde, säger Thomas Gustavsson.

Hovsjo Gulseren jpgDet håller även Gülseren Büyükbalik med om. Hon menar att mångfald och integration inte bara är en kommunal fråga.
– Det är både individens ansvar att ta initiativ och kommunens och statens ansvar att se till så det finns möjligheter. Och företagen måste vara öppna och ta emot och ta sin del av ansvaret. Allt hänger ihop och alla måste vara behjälpliga, säger hon.

Telge Hovsjö: Det allmännyttiga bolaget Telge Hovsjö ingår i Telgekoncernen i Södertälje och äger och förvaltar 1 655 lägenheter i stadsdelen Hovsjö.
Målet är bland annat att ta tillvara områdets unika sidor, att arbeta för att minska segregation, att låta boende ha inflytande och att arbeta nära förvaltningar, myndigheter och föreningsliv.
Detta görs bland annat genom byggruppen Hovsjöbyggarna som ger arbetslösa möjlighet till praktik, genom knytpunkten Hovsjö Hub, trygghetssatsningen Hovsjönatt samt sommarjobbsprojekt, sommarskola och fritidsgård.