Utan pengar och bostad mitt i vinterkylan. Det är verklighet för många människor runt om i Sverige. Men i Sundsvall får de bostadslösa åtminstone ett varmt mål varje vecka, ibland också fika på kvällen sedan fastighetsskötare Mikael Atterhagen med fru Danisa bestämt sig för att hjälpa dem.

Busstationen i Sundsvall är full av liv vid 18.30-tiden. De flesta här är på väg hem från jobbet och väntar på sin busslinje, många med matkassar. Temperaturen är runt noll, vilket är ovanligt varmt för årstiden. Kalla vindar från havet sveper in och ger en känsla av en betydligt kyligare vinterdag.
Busstationen är också en samlingsplats för bostadslösa och missbrukare. Eftersom det är en tisdagskväll är även Mikael och Danisa Atterhagen här och får hjälp av Morgan Bjuhr.

Maten kommer från en krog i närheten. I kväll blir det pasta med sidfläsk och parmesanost eller broccoli- och blomkålslåda med skinka. När lådorna burits från bilen till den plats där matutdelningen brukar ske går allt väldigt fort. Män i olika åldrar och några unga kvinnor kommer från flera håll och frågar om de kan få en bit mat. De flesta går när de fått matlådan, ett tiotal blir kvar. Några äter sin mat stående. På bara tio minuter, en kvart har 20 lådor delats ut.
– Så här brukar det vara. Matlådorna kan gå åt snabbt, säger Mikael, eller Micke som alla här kallar honom.
Det är dock svårt att veta från ena veckan till den andra hur mycket mat som går åt. Veckan före träffade Mikael och Morgan bara ett tiotal personer. Ju längre från utbetalning av socialbidraget eller ersättningen från Försäkringskassan desto fler är beroende av matlådan.

kram
En som Mikael lärt känna väl är Roger, som kommer fram och kramar om och frågar hur läget är. Han är på gott humör och berättar gärna varför han är här.
– Nu slipper jag stjäla nåt, skönt att slippa, säger han och lägger till ett skratt. Rösten är hes.
– Micke och Danisa gör ett kanonbra jobb. De är schysta, bra att snacka med, säger han.
För tillfället har Roger en bostad vilket han ser ut att vara stolt över. Så har det inte varit hela vintern. Offentliga toaletter och tågstationen i Sundsvall har vid otaliga tillfällen varit hans övernattningsplatser. Tält har varit hans hem i två somrar.
En oöppnad flaska starköl sticker ut ur ytterjackans bröstficka.
Roger lever på socialbidrag och när pengarna tar slut stjäl han.
– Men jag har jobbat som barnskötare, jag gillar ungar, säger han.

Roger vill inte säga sin ålder, men ser ut att vara runt 50–60. En som är betydligt yngre i gänget är Daniel, 28 år. Det här har varit hans liv sedan 2008.
– Micke och de andra är räddare i nöden, säger Daniel när han äter upp pastan på stående fot. När jag frågar om han fått i sig mat under dagen måste han tänka efter några minuter.
– Nej, det blev bara några koppar kaffe på Slink in tidigare i dag.
Slink in drivs av socialtjänsten. Dit går Daniel ibland för att duscha eller bara vara en stund. Även Daniel berättar att han oftast stjäl för att få något att äta. Pengarna är slut, nästa gång han får ersättning från Försäkringskassan är om nio dagar.
Daniel är hemlös, men har garanterad plats i härbärget i några nätter.
– Idag mår jag bra, men i går var en dålig dag, säger han innan han gör sällskap med de andra runt torget.

Nästa stopp för Mikael, Danisa och Morgan är järnvägsstationen. I väntsalen sitter ett tiotal personer och väntar på tåget norrut. Fyra män är bekanta ansikten. De sitter på var sin bänk när vi kommer in. En av dem sover djupt, hans snarkningar ekar i hallen. Mikael väcker honom och frågar om han vill ha lite mat, och det vill han.
Männen äter sin middag i tysthet. Danisa, Mikael och Morgan går runt med en termos kaffe och en kakburk. Det sker nästan utan att de andra i väntsalen lägger märke till dem. De flesta verkar vara upptagna av sina mobiltelefoner.
En av männen vill gärna prata med både fotografen och mig. Lars-Olof, som han heter, vill veta vad vi är för några. Han ska ta sista tåget till Härnösand där han bor just nu.
– Äldreboendet är så jävla dåligt i den här stan, därför kan jag inte bo här. Mitt problem är inte alkohol eller droger, mitt problem är att det är så jävla dyrt att leva, säger han och berättar om sina söner och barnbarn och sina arbetsplatser runt om i världen. Om en och en halv vecka ska han fylla 75.
Mikael, Danisa och Morgan bär ut termosen, som nu är tom, kakburken och förvaringslådan för matlådorna. Också den är tom eftersom all pasta har gått åt.

Nattkaffe03
Utdelning av matlådor
på tisdagar har pågått i cirka ett år. De kommer från en krögare i Sundsvall som länge hade velat bidra med någonting för Sundsvalls bostadslösa. När han fick höra talas om Danisa och Mikael tog han kontakt och ett samarbete uppstod. Matlådorna består av det som blivit över efter dagens lunchservering. Danisa och Mikael med sina medhjälpare ser till att den paketeras, plastas in och delas ut till behövande.
Krögaren, som vill vara anonym, har också tidigare skänkt mat och då blivit intervjuad i lokaltidningen. Då fick han kommentarer om att han skänker för sin egen vinnings skull.
– Att jag ens ska behöva förklara varför jag hellre skänker maten till dem som ingen mat har än att jag ska kasta den är inte klokt. Därför är det enklare att inte tala om vem jag är, säger han när vi ses tidigare under kvällen i restaurangköket.

Mikael är fastighetsskötare, arbetslös sedan i höstas, när Castor Fastighets AB sa upp folk på grund av arbetsbrist. Danisa är undersköterska på ett äldreboende. Ingen av dem har arbetat med missbrukare, men de vill hjälpa de bostadslösa, med eller utan missbruksproblem.
– Det är Danisas idé. När vi började prata om det på senhösten 2013 hittade först jag en Facebookgrupp för dem som vill hjälpa hemlösa i Sundsvall. Några kvällar senare sa Danisa att nu brygger vi en termos kaffe, brer några mackor och åker ut. Jag hängde med. Den gången träffade vi bara en man, men vi kände ändå att vi ville fortsätta.
– Jag minns att jag på väg hem sa att nu när vi har börjat så kan vi inte bara sluta, säger Danisa.
Mikael minns inte hur det kändes inför första gången, men Danisa berättar att hon var lite nervös.
– Det finns ofta problem bakom varför man inte har någon egen bostad. Bostadslösa är ofta missbrukare, trasiga och känsliga människor. Vi hade ingen aning om hur de skulle se oss. Snart märkte vi att om vi kan visa att vi menar allvar och verkligen vill finnas till så kan det gå bra, säger Danisa.

Under tiden har Mikael och Danisa lärt känna de bostadslösa i Sundsvall och byggt upp en relation till dem. Kafferundorna, som kallas Nattkaffe, har blivit många sedan dess.
Efter Nattkaffe fick de lust att göra mer.
– Vi såg ganska snabbt att det fanns ett vakuum på helgerna eftersom hjälpverksamhet ofta tar ledigt då. Faktiskt såg de bostadslösa ut som yra höns på stan eftersom de inte hade någonstans att ta vägen. Därför började vi med att ordna grillning, säger Mikael.
Idéerna till aktiviteterna kommer ofta från bostads lösa, men Mikael och Danisa ordnar också aktiviteter som de själva gillar.
– De här människorna tycker om samma saker som alla andra. Vi försöker få dem att ha roligt en stund. Vi lämnar moralkärringen hemma och möter de bostadslösa i deras miljö oavsett i vilket skick de är, säger Danisa.
De har till exempel badat, fiskat, bowlat och spelat brännboll.
Att driva Nattkaffe eller att bowla kostar. Danisa berättar att de på sina webb- och Facebooksidor ber folk skänka rabattkuponger, pengar, kläder och mat. Matbutiker skänker bröd ibland. På några platser i Sundvall står insamlingsbössor så att fler kan
ge ekonomiskt bidrag. I julas var de med vid flera marknader och sålde hembakt bröd för att få in pengar. Men i stort sett är all verksamhet finansierad av dem själva. Sedan Mikael blev arbetslös har familjen sämre ekonomi så visst kan det vara tufft ibland, säger Mikael. Men de vill ändå dela med sig av det som de har. Om Mikael kan hitta ett arbete kan familjen åter få mer pengar att leva på. Men än så länge har det sett mörkt ut, berättar han. Lediga fastighetsskötarjobb i regionen är ovanligt.

Alla tre

Danisa, Mikael och Morgan.

Hemma i villan utanför Sundsvall bor också Danisas barn, 7, 9, 14 och 19 år. Mikaels två barn, 9 och 22, bor hos sin mamma. När Mikael och Danisa är 
på sina uppdrag på kvällar och helger får barnen hjälpas åt hemma. Nattfikat sker alltid efter att de minsta lagt sig. Ibland hjälper barnen till med att bre smörgåsar. På alla hjärtans dag hjälpte flera av dem till med dukning och servering på en trerätters- lunch som Danisa och Mikael ordnade.
Ingen av dem har hört barnen klaga över att gå miste om en semesterresa eller en pryl som alla andra kompisar har för att en del av familjens pengar går till olika hjälpinsatser.
– Mina barn är rätt så nöjda med det som de får. De har accepterat vår verksamhet. Ibland klagar de över att det ligger kläder överallt i huset. Så kan det se ut inför en klädutdelning, säger Danisa.

Lokaltidningarna har skrivit om Nattkaffe. Aftonbladet hade en artikel i höstas i sin serie om vardagshjältar. De själva tycker dock inte att de är hjältar. De vill se sig som medmänniskor.
– En hjälte för mig är till exempel den som räddar folk ur brinnande hus. Det gör inte jag, säger Mikael.
– Visst är det både roligt och viktigt att de bostads- lösas situation uppmärksammas. Om det som vi gör kan få andra att se saker ur en annan synvinkel så är det bra. Jag brukar säga att det kan hända vem som helst att man hamnar på gatan, säger Danisa.

Jan-Olof, mannen i järnvägsstationens vänthall, hade en fråga till mig innan vi lämnade honom på stationen:
– Har du lärt dig något i kväll när du gått runt med Micke, Danisa och Morgan? Hoppas att du sett att även vi är helt vanliga människor, sa han.
Det är även Danisas och Mikaels budskap.

Hemlöshet
 i hela landet

  • Cirka 34 000 personer var utan egen bostad i Sverige i maj 2011.
  • 80 procent av Sveriges kommuner har människor som lever i hemlöshet.
  • Hemlösheten i Sverige har ökat sedan slutet av 1980-talet.

Källa: www.socialstyrelsen.se