Som en del av regeringens kunskapslyft får yrkeshögskolan 150 miljoner kronor nästa år för fler permanenta utbildningsplatser.
– Det är bra. Yrkeshögskolan ger jobb. Både vi och fastighetsbolagen tycker att det är relevanta och bra utbildningar, säger Peter Aronsson, studieansvarig på Fastighets.

En del av yrkeshögskolans uppgifter är att utbilda till de branscher där det finns behov av arbetskraft. På fastighetssidan går det till exempel att utbilda sig till fastighetstekniker. Men systemet har också lett till att utbildningsplatser har försvunnit i takt med att behovet minskat.
– De senaste årens ryckvisa beslut om extra utbildningsplatser har gjort det svårt för yrkeshögskolan att planera långsiktigt. Det vill vi komma bort från och därför är permanenta platser en viktig aspekt av satsningen, säger Aida Hadizialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

För att ändra på detta avsätter regeringen nästa år 150 miljoner kronor för att skapa 2 500 permanenta utbildningsplatser i yrkeshögskolan. Året därefter fortsätter satsningen med 6 000 platser vilket i slutänden innebär att yrkeshögskolan har 30 000 permanenta utbildningsplatser.
– Vi tycker att det här är bra. Det är bra med flexibilitet i yrkeshögskolan men det behöver vara lite mer långsiktigt tänkande och mindre köp- och säljmentalitet, säger Peter Aronsson på Fastighets.

Regeringen har inlett förhandlingar med Vänsterpartiet och är redan nu överens om att satsningarna ska finnas med i vårens budgetproposition.

Utbildningsdepartementet arbetar samtidigt med en utredning om yrkeshögskolans fortsatta utveckling. I dag, måndag, skickar de ut en promemoria med förslag för mer långsiktiga förutsättningar för skolorna. Förslagen handlar bland annat om att det ska vara möjligt att läsa fristående kurser i stället för hela program och att det ska bli enklare för redan yrkesverksamma att läsa vidare på yrkeshögskolan. Dessutom föreslås utbildningarna ges i fem omgångar i stället för två, som i dag.