Sänk lägstalöner och satsa på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få ner arbetslösheten. Det föreslår Konjunkturinstitutet. Fastighets är kritiskt till sänka lägstalöner.

Det har blivit svårare att hitta jobb för personer utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadens parter kan hjälpa till att sänka lägstalönerna som enligt Konjunkturinstitutet, KI, gör det lättare för dessa personer att komma ut på arbetsmarknaden. KI bygger sin uppfattning på studier som visar att sysselsättningen påverkas negativt av relativt höga lägstalöner. Studier visar också att arbetsgivare ersätter anställda med låg produktivitet med personer med hög produktivitet om lägstalönerna höjs. De grupper som har svårt att få jobb kommer därför att få det ännu tuffare, är KI:s uppfattning.
– Det vore framförallt olyckligt att kraftigt höja lägstalönerna. Ett annat sätt är att jobba mer med lönesubventioner, sa Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén när KI i dag presenterade sin årliga rapport om lönebildningen.
Med lönesubventioner menas olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Fastighets förbundsordförande Magnus Pettersson delar inte KI:s uppfattning om lägstalöner:
– Att sänka dem är inte rätt väg. Vår uppfattning har varit och är att lägstalöner ska höjas i samma omfattning som utgående löner. Anställda måste kunna leva på sin lön och vi ska inte medverka till att skapa låglönejobb, säger han och fortsätter:
– Det finns redan en mängd av lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd att ta till för att underlätta anställningar. Tyvärr ser vi att dessa ibland utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som vill komma åt billigare arbetskraft.

Konjunkturinstitutet, KI, ger årligen ut sin lönebildningsrapport. Uppdraget är att analysera sambanden mellan arbetslöshet och löner. I sin analys ser KI risker med både för låga och för höga löneökningar. Det innebär till exempel att mycket låga löneökningar inte leder till lägre arbetslöshet.

KI skriver också i rapporten att utrymmet för arbetskostnader för de kommande tre åren ligger på 3,2 procent. I den ingår de kollektivavtalade löneökningarna, arbetsgivaravgifter och den löneglidning som beräknas bli av.