Rullportarna är fortfarande nerdragna framför butikerna i köpcentret. Musik sipprar ut från en snabbmatsrestaurang, inne på pappershandeln packas en leverans upp och i en klädbutik står en anställd och provar ut vilka plagg skyltdockorna ska få ha på sig i dag.
De enda som rör sig ute i de breda gångstråken är städarna från Samhall. Gustav Mattsson och 
Su Ping Su moppar golven där inte städmaskinen kommit åt. Fabiola Franzén har just blivit färdig med toalettstädningen. Och George Hermez brottas med en städmaskin som inte vill gå i gång.
– Det är konstigt. På morgonen funkade den, men inte nu.

Lagom till att morgonstädningen av köpcentrets fyra våningar är avklarad och kunderna börjar strömma in anländer Pia Marengo, områdeschef på Samhall. Hon är här för att göra en skyddsrond tillsammans med skyddsombuden Ivan Lundkvist och Morgan Lundbäck, samt teamledaren Ivica Gjiorgievski. Även Jorma Kuosmanen, ordförande och skyddsombud i arbetsplatsklubben, är på plats.

Bild-2-med-gruppenNY

Jorma Kuosmanen, Pia Marengo, Morgan Lundbäck, Ivan Lundkvist och Ivica Gjiorgievski med checklistan.

Personalens fikarum visar sig vara fullt med folk, så gänget slår sig ner på en snabbmatsrestaurang ute i köpcentret. Pia Marengo plockar fram checklistan för städarbete och börjar läsa upp punkterna. En i taget, långsamt och tydligt: Är arbetsytorna lättåtkomliga? Har personalen rätt utbildning för uppdraget? Är förvaringen av kemikalier säker?
Ivan, Morgan, Ivica och Jorma besvarar de flesta frågor med ett rakt ja. Men inte alla.
– Kan man snabbt få hjälp i en nödsituation?
– Nja, det är lite sådär, säger Ivan Lundkvist. Man har inte täckning på mobiltelefonen överallt. Det är just därför det är viktigt att man är två när man städar på kvällen.

När Pia Marengo har läst upp frågan ”Finns fungerande belysning och ventilation?” svarar hon själv, innan någon annan hunnit öppna munnen.
– Nej. Inte i lunchrummet. Belysningen är bra men inte ventilationen.
Den dåliga luften i lunchrummet är ett av de mest akuta problemen, konstaterar gruppen runt bordet. Ventilationen har varit dålig länge, och på sista tiden har den inte fungerat alls. Det gör att det blir olidligt att vistas i det fönsterlösa lunchrummet i källaren någon längre tid.
– Det är under utredning. Jag ska ta upp frågan med Allum, säger Pia Marengo.
På de punkter som gruppen konstaterar att det finns brister skriver Pia Marengo en anteckning i högerspalten. På så sätt skapas en lista över sådant som behöver åtgärdas: Det fattas ofta personal på helgerna. Några av städmaskinerna krånglar. Och de anställda vill inte behöva städa ensamma på kvällstid.
– Det finns alltid skumt folk här på kvällen, säger Ivica Gjiorgievski.

Checklistan tar även upp psykosociala aspekter av arbetsmiljön. ”Finns fungerande kamratstöd?” lyder en av frågorna. Tidigare har det funnits ett fadderprogram för nyanställda, konstaterar Jorma Kuosmanen. Men det har runnit ut i sanden.
– Det har jag tänkt att jag ska införa igen, men att det nu ska kallas mentorer, säger Pia Marengo.
– Det är bra, det gör att man kan få en bra start, säger Jorma.

Bild-4-med-maskninenNY

George Hermez och Ivan Lundkvist tar en titt på städmaskinen som laddar ur och inte vill starta.

Att det blir ganska många punkter att gå vidare med har att göra med att det inte har varit någon skyddsrond på Allum på ungefär 1,5 år. Chefen för arbetsgruppen har bytts ut flera gånger under de senaste åren. Det har lett till att arbetsmiljöarbetet stannat av.
Jorma Kousmanen är imponerad av att Pia Marengo redan har satt i gång med skyddsronder, både på Allum och i de andra arbetsgrupper som hon ansvarar för. Detta trots att hon började som chef så sent som i mitten av augusti.
– En del andra chefer börjar med att dra in personal och försöker bara få god ekonomi. Då blir arbetsmiljön därefter.
Att cheferna visar engagemang för sin personal är en förutsättning för att arbetsmiljön ska bli bra, menar Jorma Kousmanen. Så är det överallt, men kanske ännu mer inom Samhall. Eftersom de flesta har någon typ av funktionsnedsättning är det extra viktigt att cheferna vet vad varje person klarar av och inte. De måste också veta vad arbetet innebär rent praktiskt. Bara på så sätt går det att matcha rätt personer med rätt arbetsuppgifter.

Det som skiljer Samhall från andra företag är just att medarbetarna ska kunna få arbetsuppgifter som passar deras förutsättningar. Men den matchningen har blivit allt svårare att få till, menar Jorma Kousmanen. I sin marknadsföring erbjuder företaget tjänster inom både städ, tvätt, fastighet, logistik och tillverkning. Men i praktiken är det nästan bara städuppdrag som kommer in. Bara ett fåtal anställda jobbar med fastighetsskötsel och parkarbete.
– Det har nog varit lättare att sälja in städjobb. Förut hade vi intern rörlighet och man kunde prova olika arbeten. Men det har avstannat, säger Jorma Kuosmanen.

Ivan Lundkvist har själv sett hur företaget har förändrats. Han började när han var 41, efter att 
ha drabbats av en stroke som gjorde att han inte kunde fortsätta sitt jobb som maskinist på fartyg. De första åren jobbade Ivan på Samhalls egen fabrik i Partille, där han bland annat tillverkade möbler åt Ikea. På senare år har företaget avvecklat de flesta av sina fabriker och gått mot att utföra tjänster direkt hos kunderna. Syftet är att det ska bli lättare för de anställda att gå över till jobb inom andra delar av arbetsmarknaden.

SamhallextraNY

Su Ping Su och Gustav Mattson städar i och runt köpcentrets gångstråk.

Gruppen runt bordet börjar närma sig slutet av skyddsronden. Vissa av bristerna i listan kan åtgärdas på en gång, tror Pia Marengo. Det gäller till exempel de krånglande maskinerna. Andra saker behöver utredas lite mer noggrant för att hitta en bra och långsiktig lösning.
Punkterna i åtgärdslistan från skyddsronden kommer att följas upp på nästa möte i den lokala arbetsmiljökommittén för Samhalls Göteborgsdistrikt. Där sätts en tidsplan för när bristerna ska vara åtgärdade. I kommittén sitter skyddsombud, affärs- och områdeschefer och företagsledning.
– Skyddsronden ska efterlevas och alla brister som kommer upp ska åtgärdas, säger Jorma Kuosmanen.

Bild-Samhall-med-tvaNY

Morgan Lundbäck och Cyrus Moghtaderi i pausrummet utan fungerande ventilation.

 

Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?

  • Arbetsmiljölagen kräver att alla arbetsgivare ska ha ett löpande arbete för att förbättra arbetsmiljön. Det ska finnas en tydlig plan för hur detta ska gå till och arbetet ska ske i samverkan med de anställda.
  • Kärnan i systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att kontinuerligt kartlägga och följa upp risker på arbetsplatsen. Kontrollen ska göras för alla delar av arbetsmiljön – allt ifrån att redskap och lokaler fungerar som de ska, till att personalen har inflytande över sitt arbete och rimlig arbetsbelastning. När riskerna kartlagts ska arbetsgivaren göra en plan för hur de ska åtgärdas. Därefter görs en uppföljning för att se om åtgärderna haft effekt.
  • Arbetsgivaren har även ansvar för att skapa en struktur för arbetsmiljöarbetet. Det ska finnas en arbetsmiljöpolicy som övergripande beskriver vad företaget vill uppnå. Det ska även vara tydligt vem i företaget som ansvarar för vad och hur samverkan med de anställda går till.

Fakta om Samhall

Samhall har cirka 20 000 anställda i hela Sverige. Företaget ägs av staten och får ett slags lönebidrag som ska kompensera för att de anställda har nedsatt arbetsförmåga. Samhall konkurrerar med andra företag om uppdrag inom tjänste- och servicearbete och industriarbete.
Samhalls distrikt Göteborg har 2 000 anställda. Bland kunderna finns bland annat Ikea, Liseberg, Poseidon, Familjebostäder samt skolor och förskolor.