Obligatorisk prao, bättre kunskap om arbetslivet och särskilda nationella branschskolor. Det är några av förslagen som ska göra att fler elever väljer yrkesprogram i gymnasiet, till exempel VVS- och fastighetsprogrammet.

I dag lämnades Yrkesprogramsutredningen till kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. Uppdraget har varit att ta fram förslag på hur yrkesprogrammen kan förbättras så att fler väljer dessa program.
Utredningen visar på flera problem med dagens utbildningar, men presenterar också flera förslag på lösningar och insatser.

Till exempel lyfter de fram att många ungdomar vet för lite om arbetslivet när de ska välja gymnasieutbildning och inte ens vet vilka yrken de väljer bort. Därför ska läroplaner och kursplaner förtydligas och alla elever ska få möjlighet till minst två veckors praktik. Dessutom ska staten satsa mer på yrkestävlingar.
Utredningen tycker också att samverkan mellan skolan och arbetsmarknaden behöver bli bättre. Det ska göras till exempel genom förstärkta nationella programråd, ett nytt nationellt råd för yrkesutbildning och bättre kvalitetsgranskning och tillsyn.

Peter Aronsson är ombudsman för Fastighets och vice ordförande i Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, FU. Han har ännu inte tagit del av utredningen men har genom FU ändå hört en del om förslagen och tycker att flera delar verkar bra.
Han håller utan tvekan med om att fastighetsbranschen behöver bli mer synlig för elever i grundskolan.

Ett sätt att stärka yrkesutbildningarnas roll är enligt utredningen att införa så kallade branschskolor. De skulle vara försöksverksamhet under fem läsår och skulle fungera som kompetenscentrum och samla de bästa lärarna och ta emot elever från hela landet.
Enligt förslaget ska branschskolorna också, genom entreprenadavtal, kunna erbjuda vuxenutbildning.
– VVS har redan en branschskola och inom FU har vi pratat lite om att det kunde vara ett alternativ även för fastighetsbranschen, säger Peter Aronson.

Ett annat problem som lyfts fram är att yrkesprogrammen på gymnasiet är för könsuppdelade, under förra läsåret var till exempel 98 procent av de sökande till VVS- och fastighetsprogrammen män.
– Det är bedrövligt. Jag tror att man till att börja med behöver byta namn på utbildningen så att det blir öppnare, säger Peter Aronsson.
I FU har de diskuterat att VVS och fastighet skulle kunna ingå i ett bredare samhällsbyggnadsprogram där man väljer inriktning efter hand.
– Den som ska bli mäklare kanske också behöver en fastighetsgrund. Då skulle man säkert locka fler tjejer och personer med olika bakgrund, säger han.
Yrkesprogramsutredningens förslag är bland annat att det ska bli mer fokus på utbildningarnas värdegrund.

Men problemen som trummas ut från bland annat Fastighetsbranschens utbildningsnämnd handlar också om matchning av kompetens till yrken där det saknas arbetskraft. Och enligt yrkesprogramsutredningen är det inte bara gymnasiet som kan råda bot på det problemet. Det behövs också förbättringar inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Många kommuner är för små för att kunna erbjuda ett brett utbud av kurser och därför behövs regionala behovsanalyser. Kurser inom VVS och fastighet erbjuds i mindre än hälften av Sveriges kommuner.
Dessutom är kraven ställda så att inte tillräckligt många är behöriga till yrkesprogrammen. Genom kortare behörighetsgivande utbildningar, på upp till tio veckor, ska fler ha möjlighet att söka yrkesutbildningarna.

Utredningen ska nu ut på remiss för att fler ska få möjlighet att tycka till innan regeringen kan lägga fram ett förslag i början av nästa år.