Det finns gott om lediga jobb för fastighetstekniker och fastighetsvärdar. Men fastighetsutbildningarna på både yrkeshögskolenivå och gymnasienivå har svårt att fylla sina platser.
 På Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping är Mohamed Mohamud ensam elev i sin klass.

Det känns lite jobbigt och tråkigt att inte ha några klasskamrater. Men utbildningen är bra. Man få läsa sig allt möjligt.
Det säger Mohamed Mohamud, som berättar att han sökte till VF-programmet efter att en kompis hade tipsat honom om att det var lätt att få jobb efter avslutade studier. Just nu praktiserar Mohamed på Scandic hotell i Linköping och hoppas på sommarjobb.
– Det är kul med praktik och så får man en möjlighet att visa vad man går för. Här får jag prova på allt möjligt. Bäst gillar jag att hålla på med tekniska grejor som el.

Mohamed Mohamud är den enda som läser fastighetsinriktning.

För fem år sedan var läraren Feliks Stopar med att starta VF-programmet
 på Anders Ljungstedts gymnasium, även kallad Ljunkan. VF står för vvs och fastighet. Utbildningen drogs i gång eftersom man visste att det råder arbetskraftsbrist. Då valde ungefär hälften av eleverna fastighetsinriktningen. De senaste åren har det blivit allt färre. I år har tre elever valt fastighetsinriktningen i årskurs 1. I tvåan är det bara en elev. Och i trean, tre elever. Trots att man har kapacitet för att ha 16 elever i varje årskurs.
De flesta som söker till VF-programmet vill bli vvs-are.
– Vi försöker locka eleverna att i stället välja fastighetsinriktningen. Med både eleverna och deras föräldrar vill hellre att de ska gå vvs, berättar Feliks Stopar.

Utbildningen marknadsförs bland annat genom att vara med i olika tävlingar, som SM i fågelholkar, berättar lärare Feliks Stopar.

Enligt honom förknippas fastighet fortfarande med vaktmästeri.
– Trots att utbildningen är väldigt mångsidig. Man måste vara lite av en tusenkonstnär och kunna lösa olika problem. Här utbildar vi eleverna till fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärdar.
Att det blivit allt färre elever som går fastighetsinriktningen menar han beror på att elevkullarna har minskat. Skolan har också lite resurser att göra reklam för utbildningen.
– Många känner helt enkelt inte till den. Vi försöker vara med på gymnasiemässor och i olika tävlingar. Men det räcker inte. Fastighetsbranschen måste ta ett större ansvar och marknadsföra sig, säger Feliks Stopar.

Tre före detta elever som fått jobb som fastighetstekniker.

De före detta eleverna Martin Samuelsson, Jon Eriksson och Oscar Alsén är nöjda med utbildningen. Nu jobbar de alla som fastighetstekniker på Veolia i Linköping.
– Jag trivs bra. Jobbet är väldigt fritt och varierande. Vi åker runt i hela Linköping och servar kommunens fastigheter som skolor, gruppbostäder, simhallar och idrottsanläggningar, säger Oscar Alsén.
Han berättar att han gick ut programmet förra året och fick jobb direkt.
– Jag behövde inte ens söka något jobb. Chefen ringde upp och frågade om jag kunde börja jobba hos dem.

Även Jon blev uppringd
av samma chef. Feliks Stopar berättar att många elever får jobb på sin tidigare praktikplats. Eleverna är ute på praktik både i årskurs två och tre. Totalt har de 25 praktikveckor.
Ingen av de tre ångrar sitt yrkesval.
– Fast från början ville jag egentligen gå vvs­-inriktningen för att bli rörmokare. Men jag fick inte någon plats där, berättar Jon Eriksson. Nu är jag glad att jag blev fastighetstekniker. Jag tror det är roligare.

Som det ser ut nu har ingen av de tre behörighet att läsa vidare på högskola. Men det ser de inte som något problem.
– Jag var för skoltrött för att orka läsa in det som krävdes, berättar Martin Samuelsson. Nu har jag i alla fall ett jobb.
Oscar Alsén menar att skulle han vilja utbilda sig till ingenjör, kan han alltid plugga in den behörigheten senare.

Så många utbildas

  • På gymnasiets VF- program, vvs och fastighet, examineras varje år 1 300 elever. Men bara åtta procent läser fastighetsinriktningen.
  • För vuxna finns yrkesvuxutbildningar i form av arbetsmarknadsutbildning på gymnasienivå. Flera skolor, till exempel Yrkesakademin, Astar och Movant, anordnar grundutbildning för fastighetsskötare, fastighetsvärd och fastighetstekniker på ett femtontal orter i landet.
  • Myndigheten för yrkeshögskolan har också beviljat 800 nya utbildningsplatser inom fastighetsområdet på 13 olika utbildningar som startar i höst eller till våren. Utbildning till fastighetstekniker finns på fem svenska orter.
  • Andra vägar in är att till exempel gå som lärling. Enligt Skolverket har det beviljats bidrag för närmare 1 700 lärlingsplatser för 2016. Lärlingsutbildning för fastighetstekniker anordnas till exempel av Lernia.

Så många behövs

  • Enligt Arbetsförmedlingen har det under flera års tid varit en brist på fastighetsvärdar och fastighetstekniker. Efterfrågan på denna kompetens finns i hela landet, förutom i de nordligaste delarna där det råder en viss balans. Utvecklingen går också mot att kompetenskraven ökar. Allt fler fastighetsbolag vill ha medarbetare som behärskar tekniskt underhåll, värme och ventilation. Samtidigt är fastighetsskötare en yrkesgrupp med hög medelålder, där många går i pension de närmaste åren.
  • Enligt Fastighetsbranschens utbildningsnämnd kommer det att behöva rekryteras 11 000 personer i fastighetsbranschen under de närmaste tio åren.