Att förstå svenska lagtexter är svårt även för den som har svenska som modersmål. Att förstå det som ny i Sverige är betydligt tuffare. Nasa Nimat Kazkoz trotsar svårigheterna och har just gått kursen ”Vald på jobbet” för att kunna hjälpa kollegerna.

Nasa Nimat Kazkoz är nybliven klubbordförande på städföretaget Allianceplus i Södertälje och har under våren gått den första delen i kursen ”Vald på jobbet”.
Under tre dagar har hon och hennes kurskamrater fått lära sig om olika lagar som är användbara i det fackliga arbetet, till exempel förtroendemannalagen, lagen om anställningsskydd, semester- och arbetsmiljölagen.
– Det var de på regionkontoret som sa att jag borde gå kursen. Men det var egentligen i fel ordning för jag har inte gått medlemsutbildningen ännu, säger Nasa Nimat Kazkoz.

Hon berättar att hon varit medlem i facket i flera år men att hon helt enkelt inte hade fått informationen förut.
– Som ny i Sverige är det svårt. När jag kom visste jag ingenting, jag bara jobbade och betalade skatt.
Trots att Nasa Nimat Kazkoz pratar bra svenska var utbildningen en utmaning. Språket som används i lagtexterna är krångligt och byråkratiskt. Men i grupper fick de diskutera del för del av lagarna och försöka förstå tillsammans.
– Det är svårt, det finns så många lagar och så mycket att lära sig, men vi kan få hjälp från regionen när vi ska förhandla med arbetsgivaren och det är bra att veta grunderna, säger hon.

Nasa Nimat Kazkoz hoppas också att hon ska kunna bidra med stöd på sin egen arbetsplats.
– Det finns flera som har svårt med svenska och det är bra om jag kan hjälpa fler. Jag tänker på dem. Jag jobbar från hjärtat och vill visa dem deras rättigheter, säger Nasa Nimat Kazkoz.
Hon ser dock ett stort problem i att många som inte kan svenska både är dåliga på att känna till sina rättigheter och rädda för att säga till när de behöver hjälp.
– Om ingen ber om hjälp så kan vi inte göra något. Men om de vet vem jag är kanske de vågar säga till mig.

Aysegül Acaralp, avdelningsordförande i Fastighets avdelning Skärholmen, känner till problematiken. Hon håller själv medlemsutbildningar i region Ost och berättar att det är en utmaning i avdelningar som Spånga och Kista där många medlemmar har utländsk bakgrund och inte kan språket.
– De är inte vana med det fackliga engagemanget och vet inte vad de har rätt till, säger hon och fortsätter:
– Men sedan vi började tolka på medlemsutbildningarna blir det fler och fler som är med, det är fantastiskt.

På båda de senaste utbildningarna, som hölls i maj, kom närmare 40 personer.
Utöver svenska är turkiska och somaliska de vanligaste språken i Kista i Spånga. Med två tolkar, på turkiska och arabiska, försöker region Ost nå så många som möjligt.

Ett annat sätt att göra medlemsutbildningarna mer lättillgängliga är att hålla dem på kvällstid eller på helgen.
– Vi vill att så många som möjligt ska kunna gå. Det är en ögonöppnare för många och så kul att se när de börjar förstå. Många har inte vetat om sina rättigheter tidigare, säger Aysegül Acaralp.

Hur ser det ut med facklig utbildning i de andra förbunden?
Läs svaren i tidningen Arbetet:
Så satsar förbunden på utbildning
LO vill underlätta för facklig utbildning

Undersökningen om facklig utbildning är ett samarbete mellan tidningarna i LO Mediehus: Arbetet, Kommunalarbetaren, Handelsnytt, Sekotidningen och Fastighetsfolket.