När Samhall vann en del av uppdraget på Arlanda flygplats kom över hundra personer med funktionsnedsättning i arbete, på hel- eller deltid.
– Att ta hem Arlanda är ett prestigeuppdrag, sa bolagets vd Monica Lingegård på bolagsstämman i början av maj.
Uppdraget är avancerat med stora säkerhetskrav där det även ingår nattarbete, vilket Samhall sökt och
 fått dispens för. Och Samhallklubbens blivande skyddsombud Peter Larsson menar att det är bra arbetsmiljö på flygplatsen.
– Det är den bästa arbetsplats jag har varit på och jag skulle säga att majoriteten av alla som jobbar där trivs. Det är ett väldigt omväxlande arbete och den ena dagen är inte den andra lik.

Peter Larsson

Peter Larsson

Men där det finns vinnare finns också förlorare. När Inspira tappade uppdraget innebar det att omkring hundra av deras anställda blev varslade om uppsägning.
Av de uppsagda har ett tiotal fått anställning hos Rengörare Näslund, som ansvarar för städning i terminal 5. Vissa har blivit återanställda av Inspira, men en stor del har fått söka nya jobb.
Zia Lodin, ordförande för Inspiraklubben och avdelningsordförande i Kista, har inte själv drabbats den här gången men har lätt att relatera till problematiken.
– Jag jobbade själv på ISS förut och när Inspira tog över uppdraget följde jag med. Nu när Samhall tog över uppdraget på Arlanda var det jobbigare. Då kunde de anställda på Inspira inte gå över, säger han.

Zia Lodin

Zia Lodin

Flera av hans före detta kolleger jobbar med visstidsanställningar för Samhall 
på Arlanda, och är glada över det. De får dock inte fast anställning eftersom de inte har någon funktionsnedsättning och inte tillhör kärnuppdraget. I grunden är det Arbetsförmedlingen som anvisar personer till Samhall.
Zia Lodin tycker att det är bra att Samhall får ut folk i jobb, samtidigt ser han hur det påverkar hans kolleger.
– Det är inte bra för vår del, för vanliga företag, när Samhall vinner uppdragen eftersom folk förlorar jobbet, säger han.

Och det är fler som tycker att det är problematiskt. År 2014 anmälde arbetsgivarorganisationen Almega Serviceföretagen svenska staten till EU-kommissionen eftersom de tycker att statliga subventioner till Samhall snedvrider konkurrensen.
Bidraget de syftar på är merkostnadsersättningen, en klumpsumma som Samhall får för att täcka upp för extra kostnader för att till exempel ha mer personal på varje uppdrag.
Almega menar att svenska staten gör att Samhall kan erbjuda så låga priser att andra städföretag inte har någon chans att vinna.
Utredningen pågår och det har ännu inte kommit något slutgiltigt svar från EU-kommissionen.

Måns Svensson

Måns Svensson

Men Almega Serviceföretagen försöker att påverka även på andra sätt.
– Vi har kontinuerligt haft kontakt med företaget och ägarna. Vi har inget emot Samhalls underliggande uppdrag men upplever inte att de lyssnar på våra invändningar om hur merkostnadsersättningen snedvrider konkurrensen. De tolkar sitt uppdrag på ett väldigt kommersiellt och marknadsmässigt sätt, säger Måns Svensson, ordförande för Almega Serviceföretagen.

Samhall har också flera gånger anmälts till Konkurrensverket, senast i november 2015 då städföretaget Norrlands Miljövård gjorde en anmälan gällande upphandlingen av städ på Hovrätten övre Norrland.
Den upphandlingen vann Samhall med sitt anbud på 256 600 kronor om året medan Norrlands Miljövård rankades som tvåa med sitt anbud på 317 000 kronor om året.
– De festa företag uppfyller grundkraven och då avgörs upphandlingen på lägsta pris. Dessutom anses det finare att anlita Samhall, och det köper jag inte riktigt. Vi erbjuder riktiga jobb med avtalsenliga löner, vi betalar skatt och bidrar till samhällsutvecklingen till skillnad mot för subventionerade verksamheter. Men blotta misstanken om att Samhall lägger bud så måste vi räkna om vår kalkyl, säger Peter Norberg, vd för Norrlands Miljövård och fortsätter:
– Vi får kanske lägga anbud som blir jobbiga för vår personal. Och de upphandlingar vi förlorar mot Samhall förlorar vi på grund av priset, säger han.
Han menar att Samhall ofta ligger 30–40 procent under när det gäller prissättning.
– Det är en pedagogisk utmaning också. Vi vill inte slå på de här människorna som redan är utsatta. Men det blir problem när de ska konkurrera med vanliga städföretag, säger Peter Norberg.

Hans Abrahamsson är Fastighets representant i Samhalls bolagsstyrelse. Han menar att Samhall konkurrerar och vinner uppdrag med samma förutsättningar som vilket företag som helst.
– Andra företag attackerar oss ibland och säger att vi dumpar priser, men det gör vi inte. Det finns ingen skillnad alls. Vi lever i riktiga affärer med riktiga priser. Det är helt affärsmässigt, säger han.

Varför tror du att de säger så?
– De är ofta anställda på objekten så när Samhall kommer in och vinner ett uppdrag kanske de får sluta, säger Hans Abrahamsson.

Monica Lingegård

Monica Lingegård

Och Samhalls vd, Monica Lingegård, menar att det är en del av Samhalls uppgift att konkurrera som vanligt om uppdragen.
– Det är viktigt för Samhall att vi konkurrerar på marknadsmässiga villkor. Det betyder ju inte att vi aldrig är billigast, för hade vi inte varit billigast någon gång hade vi aldrig vunnit offentlig upphandling. Utan den offentliga upphandlingen hade vi inte kunnat sysselsätta och utveckla våra medarbetare, säger hon.

Så när städföretagen hävdar att ni använder merkostnadsersättningen för att vinna kontrakt så har de fel?
– Ja, om jag ska vara väldigt kaxig så ska jag säga att ja, de har fel. Jag förstår att branschen tycker att Samhall är en jättebesvärlig konkurrent, verkligen. Vi är stora, vi är duktiga, vi har investerat 
i en väldigt bra säljorganisation, vi har utvecklat våra städare. Vi är en besvärlig konkurrent, men det betyder ju inte att det vi gör är fel, det betyder inte att våra medarbetare har mindre rätt till de här yrkena och jobben än någon annan.

Samhallfakta

Drygt 20 000
 jobbar på Samhall 

  • Samhall har funnits sedan 1980 och har knappt 21 000 anställda. Medelåldern är 49 år.
  • 47 procent av de anställda är kvinnor,
 53 procent män.
  • Har verksamhet på omkring 200 orter i landet.
  • Omsätter cirka 7 miljarder kronor om året.

Merkostnadsersättningen

  • Merkostnadsersättningen ska kompensera för extra kostnader för lägre arbetstakt, att flera personer delar på vissa uppgifter och att Samhall har verksamhet i hela landet. Täcker också för att arbetsmiljön är anpassad och för förstärkt anställningstrygghet (de som har en funktionsnedsättning kan inte sägas upp på grund av arbetsbrist).
  • Förra året fick Samhall merkostnadsersättning på 4 405 miljoner kronor.