Samhället tjänar miljoner på sociala investeringar. Även privata fastighetsbolag vinner på att arbeta socialt, menar nationalekonomen Ingvar Nilsson. 

Det är genomgående i hela samhället att även privata företag börjar lyfta de sociala perspektiven alltmer, menar nationalekonomen Ingvar Nilsson som bland annat har studerat och utvärderat det kommunägda bostadsbolaget Telges satsningar i området Hovsjö i Södertälje under sju år.
– Man gör det inte bara som en show off längre,
 som det kanske var 
tidigare, utan tar ett mer 
långsiktigt grepp. Samhället ställer också högre
 krav på socialt ansvar på alla aktörer de samarbetar med.

Ingvar Nilsson.

Ingvar Nilsson.

Han nämner det socioekonomiskt utsatta området Vivalla i Örebro.
– När det skulle rustas upp krävde kommunen att om företag överhuvudtaget skulle komma ifråga i upphandlingen, skulle de bland annat förbinda sig till att ta emot praktikanter från området.

I exemplet Vivalla har Ingvar Nilsson räknat på de samhällsekonomiska vinsterna. För varje person som tar sig ur ett utanförskap sparar samhället nämligen stora summor. Men även bostadsbolaget går på plus genom att satsa socialt, visar Ingvar Nilssons beräkningar från exempelvis Hovsjö-exemplet.
– Kortsiktigt blir det ofta ökade kostnader genom att man till exempel anställer en person extra som ska utveckla det sociala arbetet. Men långsiktigt kommer flera besparingar i form av faktorer som minskad skadegörelse och vandalisering.

Dock finns en baksida. Exempel från åtskilliga satsningar, som möjliggjort för enskilda individer att ta sig bort från utanförskap och göra karriär, visar att problemen i bostadsområdena kvarstår. De som blir självförsörjande flyttar nämligen snart därifrån. I stället flyttar det in nya som be finner sig i utanförskap. Man är alltså tillbaka på ruta ett.
– Därför behöver man arbeta både med människors individuella möjligheter och med hela kulturen i området. Det blir nämligen lätt destruktiva värderingar när många människor i stort utanförskap hopas på ett ställe, säger Ingvar Nilsson.
Bostadsbolagen behöver därför samarbeta nära olika myndigheter. Och så är det viktigt med vad som inom forskningen kallas ”empowerment”, menar Ingvar Nilsson. Alltså att göra de boende delaktiga och ge dem möjlighet att själva bestämma och ta saker i egna händer. I Hovsjö ledde det till att de sommarjobbande ungdomarna bland annat gjorde en fotbollsplan och anlade gångar som skulle vara trygga att gå på nattetid.
– Efter sju år hade runt 60–70 procent av alla familjer i Hovsjö något barn som hade sommarjobbat. Det leder till en helt annan syn på boendemiljön. Man förstör inte en gräsmatta som ens son, dotter eller syskon har anlagt.

FAKTA: Långtidsarbetslösa har fått jobb 

  • 110 miljoner kronor är den samhällsekonomiska vinsten av Örebrobostäders upprustning av bostadsområdet Vivalla, som bland annat lett till att långtidsarbetslösa fått jobb. Det visar en analys gjord av Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark. I den ställs kostnader för utanförskap och upprustning mot vad samhället sparar när någon blir självförsörjande.
  • Samma utredare har även gjort ett socioekonomiskt bokslut över en del av Telgemodellen i Hovsjö i Södertälje. 20 långtidsarbetslösa fick utbildning och lärlingspraktik hos byggföretag och 9 av dem fick sedan anställning. Enbart för dessa nio blir de totala samhällsvinsterna ungefär 72 miljoner kronor under en femtonårsperiod.