Att ha tatueringar är vanligt i dagens samhälle, men tatueringar på händer, fingrar, ansikte och hals? Är det någonting som är okej?

Jag är en person med tatueringar på en stor del av min kropp, men de är placerade så att de inte syns om jag har en skjorta på mig.
Jag vet en kock som blev uppsagd på grund av tatueringen som han har på halsen. Förklaringen var ”det ser inte bra ut för kunderna!” Och då har han inte träffat en enda kund för han lagar ju bara maten.

Just i denna stund sitter jag vid ett bord där två personer sitter och tatuerar sig och sina händer. När jag frågar dem om de kommer att bli avskedade för det här får jag endast till svar: ”Varför ska arbetsgivare bry sig om vad jag gör med min kropp?”
Varför ska en person inte få ett arbete på grund av en tatuering? Tatueringar har varit populärt i 6 000 år, det har varit en symbol för att man är duktig och stark; att man har mod! Ska arbetsgivare som är i 40-plusåldern och aldrig har haft en tatuering i sitt liv neka personer att arbeta på grund av utseendet? Kan man säga nej eller säga upp någon för att personen är ful eller har sneda tänder eller om de har dåligt med hår?
Nej, det går ju inte, tatueringar är ju en del av kroppen och det är en del av det man kommer ha resten av sitt liv.

Det måste finnas ett sätt att göra så att det blir standard att man inte kan avskeda eller säga nej vid en intervju till en person för att den har tatueringar.
Piercingar har ju blivit accepterat även i vården. Varför skulle tatueringar på en fastighetstekniker inte vara okej?

Thomas Ullström