webb-Mikael-Mangold

Mikael Mangold
Foto: Chalmers

Han konstaterar att det här kan bli problematiskt eftersom bostadsbristen på många håll är stor och att det helt enkelt inte finns andra, billigare, bostäder att flytta till om hyran för miljonprogramslägenheterna stiger.
– Områden där medelinkomsten är som lägst, där kan hyresökningen bli som högst. Det beror just på att det ofta är byggnader som inte är renoverade sedan de byggdes, säger Mikael Mangold.

Han menar att det som framför allt krävs är att ta hänsyn till de boendes förutsättningar och önskemål.
– Det man kan göra är att på riktigt föra en dialog med de boende, där man verkligen lyssnar. Och se till att alla ska kunna bo kvar. Se till att det är ekonomiskt möjligt för alla, säger han.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, publicerade i början av året boken Åtkomliga bostäder – så gör vi det möjligt för hushåll med låga inkomster att hitta en bostad. Han menar att det krävs flera åtgärder för att alla ska ha någonstans att bo och tycker framför allt att staten behöver ta ett större ansvar för att det ska byggas mer.
I boken påpekar Hans Lind också att det krävs bättre regelverk kring hyressättning för att bostadsföretag frivilligt ska göra mer socialt hållbara renoveringar. Med nuvarande regler bestäms hyran utifrån bruksvärdet, och att till exempel byta till ny köksinredning räknas som att höja bruksvärdet, medan det inte gör det om man sätter tillbaka den gamla.
Hans Linds förslag är att det ska erbjudas olika alternativ vid renoveringar och menar att det på sikt kan leda till minskad inkomstmässig segregation i ett bostadshus.

Diskutera
Hur går ditt bostadsbolag? Dyr eller billig renovering? Diskutera gärna på vår sida på Facebook.