Fortfarande väntar många fastighetsskötare på sin nya lön. Förhandlingarna om fastighetsavtalen återupptas den här veckan. Men olika syn på låglönesatsningen gör förhandlingarna svåra.

Fastighetsavtalen skulle vara färdigförhandlade till den 1 april men ännu finns inga avtal klara.
– Det är bra att det drar ut på tiden om det gör att Fastighets kan få igenom det de vill, säger David Holmgren, fastighetsskötare på HSB Norra Storstockholm.
Han och kollegerna har inget emot att vänta men kan samtidigt inte komma vidare om sina nya löner. Inför det här året håller de på att ta fram ett nytt lönesystem.
– Det är ett system som ska vara mer prestationsbaserat. De som gör mer i dag får inget för det. Tanken är att det ska vara som en morot, säger Anders Hornstrand.
Klubb och arbetsgivare är överens. Men innan det kan sättas i verket krävs att de centrala förhandlingarna är klara.
– Det största jobbet för oss är ju de lokala förhandlingarna. Vi har haft utvecklingssamtal och lönesamtal men vi kan inte börja snacka kronor och ören förrän det centrala avtalet är klart, säger Anders Hornstrand.

Den första pausen i förhandlingarna var för att invänta industriavtalsförhandlingarna eftersom deras lönenivåer sätter riktmärket för övriga avtalsområden.
Resultatet där blev treåriga avtal med lönepott på 6,5 procent. Dessutom enades parterna inom industrin om en särskild låglönesatsning skulle gälla för arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 24 000 kronor per månad.
Strax därefter gjorde Handels upp ett avtal med löneökningen omräknad i kronor.

Men sedan tog det stopp. Trots överenskommelserna kan fack och arbetsgivare inte komma överens om hur satsningen för lågavlönade ska tolkas.
Arbetsgivarnas centralorganisation Svenskt Näringsliv tycker att låglönesatsningen ska tas från de 6,5 procenten medan facken menar att satsningen på lågavlönade ska öka på lönepotten mer.
– Arbetsgivarna hävdar alltid att det är märket som ska gälla. Nu är det ett märke som de inte gillar och då försöker de kränga sig. Jag förstår att de ogillar låglönesatsningar men deras tolkning är en vantolkning, säger Jari Visshed.

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har varslat om strejk eftersom arbetsgivarorganisationen Visita inte går med på fackets krav att avsätta extra pengar till lågavlönade och följa industrins uppgörelse.
Medling pågår, men om medlarna inte lyckas hitta ett förslag som parterna är överens om bryter strejken ut i morgon bitti, tisdag den 19 april, på 19 hotell runt om i Sverige.

Som stöd har Fastighets varslat om sympatiåtgärder. Alla Fastighets medlemmar som arbetar på de hotell som omfattas av HRF:s varsel är uttagna i strejk från och med onsdag den 20 april. Handels, Seko och Kommunal har lagt likadana varsel för sina medlemmar. Syftet är att inget förbunds medlemmar ska arbeta under strejken.
Om strejken fortsätter kan Fastighets lämna utökade sympativarsel.
– HRF:s strid är också vår strid, säger Jari Visshed.

I dag förhandlar Fastighets igen med Pacta, men sannolikheten är stor att förhandlingarna tar fart på allvar först när konflikten inom hotellnäringen är löst. Nästa förhandlingsdag med Fastigo är på fredag, 21 april, och med Almega Fastighetsarbetsgivarna på måndag, 24 april.

Så blev industriavtalet

  • Det nya avtalet gäller i tre år, från och med 1 april 2017.
  • Lönepott på 6,5 procent fördelat på de tre åren.
  • 0,5 procent av de 6,5 procenten ska avsättas till deltidspension/flexpension för de avtal som har krav om det.
  • Låglönesatsning för dem som tjänar under 24 000 kronor.

Så blev Handels avtal

  • Handels kom överens om ett treårigt avtal. Löneökningen ger 515 kronor första året, 525 kronor andra året och 535 kronor sista året. Lägstalönerna höjs lika mycket.
  • Pensionsavsättning på 0,6 procent.
  • Skrivning om hyvling: Anställda ska få omställningstid som motsvarar uppsägningstiden i las.