Stephen Petersson städar en matbutik i stadsdelen Solbacken i Skellefteå. Han börjar varje morgon med att moppa längs kanterna i butiksgångarna.
– Willys bjuder sina kunder på dadlar så det ligger alltid några dadelkärnor på golvet. Dem moppar jag upp innan jag kör med kombimaskinen, säger han.
Utanför lösgodisdisken får han nytta av sin spackelspade när han tar bort godiset som kunderna tappat.
– Jag städar Willys tillsammans med en kollega, utom en dag i veckan. Jag fixar att jobba ensam. Men det funkar inte för dem som har svåra kroppsliga förhinder, vilket några har.
När han är klar på Willys tar han bilen till polishuset där han jobbar resten av arbetsdagen. Så har det dock inte alltid varit.
– Innan jag fick börja i polishuset kastades jag kors och tvärs. Det var si och så med arbetsuppgifter för en full dag. Det var rena döden att sitta och inte ha något att göra. När jag tidigare jobbade i Göteborg hände det aldrig att jag var utan sysselsättning. Där var det i stället ibland ont om städare.

Fastighetsskötaren Jorma Kauppi i Haparanda tycker att han har utvecklande arbetsuppgifter och det mesta funkar bra på jobbet.

Arbetssituationen kan se väldigt olika ut beroende på vilken funktionsnedsättning man har och vilka kunder Samhall har på orten. Det säger Roger Sandlund, klubbordförande för Fastighets på Samhall i Haparanda. Han besöker ofta Samhallarbetsplatser i Norrbotten och Västerbotten i sin fackliga vardag.
– Det är skilda världar. På en ort finns det gott om jobb, som här i Haparanda. Men på en annan är anställda sysslolösa under delar av dagen, som i Skellefteå, säger Roger Sandlund.
Fastighetsskötaren Jorma Kauppi i Haparanda intygar att det kan vara stressigt.
– Det kan vara ont om folk om många är sjukskrivna. Vi som är på jobbet arbetar då lite extra. Men det är aldrig långa perioder, säger Jorma Kauppi.

Arbetsuppgifterna räcker inte till för att fylla arbetsdagen. Ann-Margreth ”Maggie” Norström i Skellefteå får tiden att gå genom att lösa korsord.

En som är sysslolös så gott som hela arbetsveckan är Fastighets medlem Ann-Margreth ”Maggie” Norström i Skellefteå. Hon har jobb för cirka två timmar i veckan då hon sorterar fakturor och sköter arkiv på ett företag.
Resten av tiden sitter hon i Samhalls lunchrum, ofta med korsord, en bok eller med mobilen för att spela spel.
Ibland har hon sällskap av de cirka 15 andra på företaget som inte har arbetsuppgifter för en hel dag.
– Jag ”sitter på låda” på dagarna, säger hon.
Maggie Norström började på Samhall 1998 på grund av en medfödd hörselnedsättning. Efter att ha fått fibromyalgi och andra sjukdomar, och efter att industrijobben försvann i Skellefteå, har det varit svårt att hitta sysselsättning.
– Jag har provat det mesta, till exempel fastighetsskötsel och städning. Jag vill jobba, men jag har blivit väldigt stresskänslig.
Hon är tyst en stund.
– Om jag skulle söka jobb på Samhall i dag skulle jag inte få jobbet. Jag är inte tillräckligt arbetsför. Samhall vill ha folk med friska kroppar och det har inte jag. Men knoppen är frisk.

Roger Sandlund är klubbordförande för Fastighets på Samhall i Haparanda.

En av orsakerna till att det saknas arbetsuppgifter för en del är att Samhall gått från att mest ha uppdrag inom industrin till uppdrag inom service och tjänster.
– Förr hade Samhall ett bredare utbud av enklare jobb. Att arbeta med städning kräver en massa utbildning och är ett tungt jobb som inte är lämpligt för vem som helst. Jag hör ofta städare berätta om tuffa arbetsförhållanden till exempel på hamburgerrestauranger med mycket tung städning under tidspress. Jag vet att klubbordförandena på flera orter tar upp med företaget att Samhall behöver större bredd på arbetsuppgifter, säger klubbordförande Roger Sandlund.

På vissa orter har omställningen från industrijobb gått bättre än på andra, säger Åsa Berg, som är marknadsområdeschef för Samhall Nord.
– Vi har en stor säljkår som jobbar intensivt för att hitta jobb åt alla. Men de uppdrag som vi har passar inte alla. Det är en förklaring till att alla inte har jobb hela dagarna.

Många anställda har det stressigt medan andra sitter utan sysselsättning. Är det rimligt?
– Jag kan inte uttala mig om enskilda fall, men vårt uppdrag är att se till att de anställda ska ha jobb och utvecklas. Men på vissa orter är det svårt att hitta uppdrag som passar alla, säger Åsa Berg.

Ted Wirén är klubbordförande i Pajala.

I Pajala har Samhall relativt nyligen gjort ett skifte till serviceuppdrag. För drygt två år sedan lades elektronikindustrin ned helt och alla anställda har skolat om sig.
– Det var mycket tveksamheter i början. Många vara oroliga och undrade hur de skulle klara av att vara ute på öppna fältet. Eller om de skulle klara av fysiskt tunga arbetsuppgifter, säger Ted Wirén, som är städare och Fastighetsklubbens ordförande.
Omställningen har enligt honom gått ganska bra. De anställda jobbar i dag med städning, fastighetsskötsel, tvättservice eller med utkörning av mat till äldreboenden och förskolor.
– Flertalet verkar vara nöjda. Men vi har också uppdrag där de anställda säger att arbetsbördan är väl stor och att de upplever att de jobbar för två, säger Ted Wirén och fortsätter:
– Så här under semestertider och inför storhelger ökar arbetsbelastningen märkbart. Då har vi svårt att få tiden att räcka till.

”Vi som jobbar med yttre skötsel har alltid något att göra”, säger Ola Holmbom, fastighetsskötare i Skellefteå. Just den här dagen jobbar han på Skelleftetravet.

Tillbaka i Skellefteå pågår gräsklippning för fullt utanför Elgigantens varuhus. Två fastighetsskötare kör var sin åkgräsklippare och två klipper med handdrivna gräsklippare. Doften av nyklippt gräs blandas med avgaser från den hårt trafikerade E4:n. Regnet hänger i luften.
Fastighetsskötaren Ola Holmbom tar en paus i arbetet.
– Vi har mycket klippning under sommarveckorna, ibland mer än vad vi hinner. Men jag tycker att vi i gruppen är duktiga på att lösa problem, även om det kan ta lite längre tid ibland, säger han.
Ola Holmbom kom till Samhall 2014 efter två och ett halvt års sjukskrivning på grund av ryggproblem.
– Samhall är inte, och ska inte heller vara, som vilken arbetsgivare som helst. Men ibland ser jag som huvudskyddsombud att Samhall ställer lite för höga krav sett till de förutsättningar som folk har.
Han tycker att han har utvecklande arbetsuppgifter och att han får den stöttning som behövs.
– Men jag vet att det råder skilda meningar om det. De finns de som tycker att de har för lite omväxling i sina arbetsuppgifter eller för lite att göra, säger han

Städning är störst tjänsteområde på Samhall

  • Samhalls största tjänsteområde är städning. Det har vuxit de senaste åren och stod under 2016 för cirka hälften av Samhalls totala uppdrag.
  • Företaget har cirka 24 000 anställda på över 600 orter.
  • Företagets kärnuppdrag är att skapa utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning.
  • I Skellefteå har företaget cirka 140 anställda. I Haparanda är 90 personer anställda och i Pajala 35.