Toppmötet är frukten av vad som kan verka som en ohelig politisk allians mellan EU-kommissionens ordförande, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, och den svenske statsministern, socialdemokraten Stefan Löfven.
Men att borgerliga politiker på europeisk nivå kan gå hand i hand med svenska socialdemokrater är kanske inte så märkligt ändå. Det konstaterar exempelvis den svenska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S), som Fastighetsfolket träffar under den senaste sessionen i Europaparlamentet i Strasbourg. Hon påminner om att Juncker är uppvuxen i en stålarbetarfamilj i Luxemburg. Även sysselsättningskommissionären Marianne Thyssen, belgisk kristdemokrat, är pådrivande i många sociala frågor. Det gäller inte minst förslaget till europeisk pelare för sociala rättigheter som presenterades i våras.

Marita Ulvskog, som också är ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott, säger:
– När man lyssnar på ledamöterna i utskottet är det tydligt att det i många frågor finns en närhet mellan socialdemokrater och kristdemokrater, framför allt när det gäller frågor om social dumpning och fackliga rättigheter. Det gäller även en del konservativa och liberala ledamöter.
–Ett tydligt exempel gäller utstationeringsdirektivet och frågan om lika lön för lika arbete. Det vore ju trevligt om även borgerliga politiker från Sverige kunde ta intryck av detta och börja kämpa för vettiga arbetsvillkor, säger Marita Ulvskog.

Fastighetsfolket träffar även två borgerliga svenska EU-parlamentariker och de bekräftar i stort sett att skiljelinjerna mellan blocken är tydligare i Sverige än på Europaplanet.
Moderaten Gunnar Hökmark instämmer i att det i den stora konservativa grupperingen i Europaparlamentet finns personer som gärna vill se en europeisk lagstiftning på det sociala området.
– I det här huset finns många som vill fatta beslut på central nivå. Men vi moderater är tydliga med att detta ska regleras av medlemsstaterna själva. Det behövs ingen ny social pelare. EU är redan en social skapelse som visat upp fantastiska resultat när det gäller att skapa tillväxt, välstånd och jobb, säger han.
Hökmark är mer förvånad över svenska socialdemokraters stöd för en gemensam europeisk arbetsmarknads- och socialpolitik.
– Jag tror inte att de vill flytta beslutsfattandet över den svenska modellen till Bryssel, men det är den bollen man sätter i rullning med den sociala pelaren, anser Gunnar Hökmark.

Jasenko Selimovic från Liberalerna medger att hans partigrupp är splittrad. Själv röstade han emot partistyrelsens beslut att säga ja till den sociala pelaren.
– De här frågorna lämpar sig bäst för nationell reglering. Att Juncker och Merkel med flera högerledare enas med socialdemokraterna om detta tror jag beror på en felaktig analys om vad som har drivit fram den främlingsfientliga vågen.
–Människor är oroliga, men det beror främst på globaliseringen och det kan man inte bemöta med mer sociala rättigheter. Det är ett bisarrt svar på människors oro, säger Jasenko Selimovic.

Målet med den sociala pelaren är inte att skapa EU-lagstiftning inom social- och arbetsmarknadspolitiken, utan att få medlemsländerna att närma sig varann och utvecklas framåt genom att jämföra sig. Ett bärande synsätt är att social trygghet ska ses om en produktiv faktor och att sociala framsteg är lika viktiga som ekonomiska.
–Om vi vill undvika söndring och social dumpning i Europa bör medlemsstaterna skriva under den sociala pelaren snarast och senast vid toppmötet i Göteborg i november, sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid sitt årliga linjetal.
Varken Hökmark eller Selimovic har några direkta förväntningar på det sociala toppmötet i Göteborg. Det har däremot Marita Ulvskog.
– Ett viktigt steg framåt skulle vara om regeringscheferna ställer sig bakom att arbetsmarknadens parter får en starkare ställning i Europa. De svenska fackens förslag om en EU-fond för att främja social dialog är ett konkret förslag i den riktningen, säger hon.

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk hoppas att mötet siktar högre än att ”bara” ställa sig bakom den sociala pelaren.
– Det som behövs är att regeringscheferna lovar varann jämställa sociala frågor med ekonomiska och att detta kommer till uttryck i ett socialt protokoll, säger Malin Björk.

Pelare ett nygammalt EU-begrepp

Förslaget till europeisk pelare för sociala rättigheter är ett initiativ från EU-kommissionen för att förstärka social- och arbetsmarknadspolitiken.

Att prata om pelare inom EU är inget nytt. Innan Lissabonfördraget pratades det om tre pelare. En för överstatliga frågor som miljö och jordbruk, en för den mellanstatliga utrikes- och säkerhetspolitiken där länderna måste vara eniga för att fatta beslut.
I den tredje pelaren fanns straffrättsliga och polisiära frågor.
Källa: EU-Upplysningen.