Medan vi sover händer det en massa saker i våra hjärnor. Intryck från den gångna dagen sorteras upp så att struntsaker rensas ut, medan det som ska behållas förstärks och kopplas ihop med de minnen vi redan har. Slaggprodukter som blivit över från de kemiska processerna under dagen städas undan och hjärnans energiförråd fylls på igen.
Allt det här gör att vi kan vakna upp med en fräsch hjärna, redo att ta sig an nya intryck.

Vad händer om man får för lite sömn?
Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, har forskat om sömn i många år. Bland annat genom att studera vad som händer om man sover för lite.
Den omedelbara effekten känner vi nog alla till: Man blir retlig, känslomässigt obalanserad och får svårt att koncentrera sig. Effekter som kan vara jobbiga, både för en själv och omgivningen, men som inte är farliga i sig.
Blir sömnbristen däremot långvarig, med mindre än fem timmars sömn per natt, sätts hälsan på spel. Då ökar risken för bland annat högt blodtryck, hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes.

Sömnbehovet varierar
Hur länge behöver man sova? Det går inte att ge något absolut svar på, enligt Torbjörn Åkerstedt. Det genomsnittliga behovet ligger på sju timmar, men det varierar mycket mellan olika personer.
– De som är mellan 20-25 år brukar behöva 8,5 timme. För 60-65-åringar kan det räcka med 6 timmar.
Sömnbehovet skiljer även mellan individer. Det har delvis att göra med hur lätt man kommer ner i djupsömnen.
– Vissa människor har blivit begåvade med en väldigt effektiv sömn. Andra vaknar flera gånger i timmen utan att veta om det, det brukar ge lite sämre sömn.

Så kan du sova bättre
Grunden för att somna gott är att vänta in tröttheten, enligt Torbjörn Åkerstedt. Och att hjälpa hjärnan att komma ner i varv.
– Allt som piggar upp är dåligt när man ska somna – ljud, ljus, koffein, rörelse. Tystnad, mörker och monotoni snabbar däremot på processen.
Motion kan bidra till bra nattsömn, enligt Torbjörn Åkerstedt. Men då ska man se till att ha minst en timme på sig för att varva ner innan sänggåendet. Han rekommenderar också att stänga av datorn och telefonen i god tid. Det blåa ljuset från datorskärmar har en uppiggande effekt på oss, och sociala medier kan göra det svårt att varva ner.
– Om telefonen är på finns det en förväntan om att det ska komma in trevliga meddelanden som man ska ha koll på, det kan vara ett ganska kraftigt störmoment.

Arbetare kan behöva sova mer

Hittills vet man inte hur sömnbehovet påverkas av vad man ägnar sig åt på dagarna. Det ska Torbjörn Åkerstedt och hans kollegor undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Deras teori är att hårt fysiskt arbete ger större sömnbehov och att arbetare därför kan behöva mer sömn än tjänstemän. Resultaten väntas vara färdiga 2019.